Orsaken är den allvarliga platsbristen och att antalet intagna väntas öka betydligt mer än vad man förutsett.

I höstas larmade kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren om platsbristen på landets fängelser och häkten. En särskild krisledningsstab inrättades och myndigheten tvingades öppna ett antal så kallade beredskapsplatser.

Prognosen pekar nu mot en ”ännu brantare uppgång än för ett år sedan”, skriver Holmgren i budgetunderlaget. Till det ska läggas ny lagstiftning som väntas få stora effekter på platsbehovet, till exempel borttagandet av straffreduktionen för vissa unga dömda.

Den statistiska prognosen visar en kraftig ökning av frihetsberövade under perioden 2021–2024. För häktade och övriga i häkte är ökningen nästan 27 procent och för fängelseintagna 24 procent.

Myndigheten begär därför 200 miljoner kronor i tilläggsanslag redan för innevarande år. Därutöver begär man 800 miljoner kronor extra för 2022, 1,2 miljarder för 2023 och 2,1 miljarder för 2024 – totalt 4,3 miljarder kronor i utökade anslag.

”Den förstärkning av svensk kriminalvård som nu pågår är historisk i sin omfattning, och kommer följaktligen att kräva anslagsökningar under lång tid även efter budgetunderlagsperioden 2022–2024”, skriver Martin Holmgren.

TEXT: Owe Nilsson/TT