Allt mer institutionaliserad kriminalitet etableras runt omkring i landet. Först var det storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö, Södertälje, Linköping och Uppsala. Sedan mindre städer som Trollhättan och Borås. Nu också i småkommuner som Kungälv.

Läs även: Företagare flyr utsatta områden på grund av kriminalitet

Sveriges Radio P4 Göteborg rapporterar om den lilla staden på cirka 20 000 invånare vid Nordre älv, strax norr om Göteborg. Det är ännu en stad som plågas av kriminalitet av ett slag som tidigare varit helt okänd i Sverige.

Rubriken lyder: ”Polisens oro för kriminella släktnätverken: ”Tydliga tecken på områdeskontroll”.

Två klaner ägnar sig åt vapensmuggling, narkotikaförsäljning, penningtvätt och att demonstrera makt genom att kontrollera och dominera ”sina” geografiska områden genom att jaga oönskade personer därifrån. GP rapporterar om ett rättskipningssystem vid sidan om domstolarna.

En av släkterna kontrollerar omkring 100 företag och driver såväl legala som illegala affärer inom service, frukt och grönt liksom restaurangverksamhet. Inkomsterna från vapen- och narkotikaförsäljningen döljs och tvättas i dessa företagsstrukturer.

I Sollentuna kommun finns en stor släkt, utpekad i polisens klanrapport, baserad på Malmvägen, som har härjat där i decennier. Narkotikaförsäljning, skjutningar, mord och indrivningsverksamhet mot lokala näringsidkare sätter skräck i omgivningen.

När hyresrätter på Malmvägen omvandlades till en bostadsrättsförening kapades de av kriminella och svindlades på miljoner kronor. När stämma hölls förra året tvingades den ha polisbevakning och ordföranden hotade övriga styrelseledamöter med sina kontakter i den kriminella världen.

Därtill upptäcktes att källaren upplåtits åt andra kriminella som ett slags högkvarter. Delar av källaren användes som skjutbana där man tränade skytte.

Läs även: Gustavsson: Utvisa kriminella för invandrarnas och integrationens skull

I Södertälje utspelas just nu ett drama på politisk nivå med inblandade som också finns med i polisens klanrapport. Det kristdemokratiska kommunalrådet David Winerdal röstades bort som gruppledare under kuppartade former – detta efter valet och trots valframgång, för att möjliggöra politiska allianser som man inte gått till val på att ingå. Winerdal har polisanmält en partikamrat för hotet ”jag kan förstöra ditt liv”, uttalat av en partikamrat som nämns i polisens rapport för att ha nära kopplingar till det kriminella Södertäljenätverket.

Nästan dagligen läser vi om skjutningar. Nu kommer också i allt mer strid ström avslöjanden likt de ovan nämnda. Det är en på allvar systemhotande kriminalitet som äter sig in i näringslivet, politiken och institutionerna, som skapar otrygghet och rädsla.

Det är ofattbart att alla de tecken som länge funnits på vad som händer i landet så länge och intensivt spelades ner och relativiserades. Det stämplades som alarmism, till och med rasism, eftersom en så stor andel av de kriminella har utländska rötter.

Om något är det ett tecken på bristande självbevarelsedrift som i sin tur sannolikt är grundat i en oförståelse för frihetens grunder. När man levt så länge i ett land som under så lång tid varit ett av världens mest innovativa, trygga, tillitsfulla, förutsägbara och framåtskridande riskerar man förlora den finkalibrerade blicken.

Det är som att vara berusad. På samma sätt som alkoholen skapar en känsla av välbefinnande genom emotionell avtrubbning tycks ett långvarigt och allt större välstånd leda till att man inte längre reagerar adekvat och nyktert på vad som sker runt omkring en. Inte heller de som är satta att sköta staten med dess institutioner är immuna mot den typen av rus.

På gott och ont har vi låtit oss styras av en stat som vi ser som välvillig. Våra sinnen har så till den milda grad förstatligats att vi i vissa avseenden har slutat lita på vad som berättas för våra öron och vad ögonen ser. Om inte de som är satta att sköta staten reagerar finns ingen anledning till oro.

För att ta ett exempel: Matvaror måste enligt lag ha ett ”bäst före-datum” tryckt på förpackningen. Trots att Livsmedelverket skriver på sin hemsida att rätt förvarad mat kan ätas efter sistadatumet är det svårt att få svensken att lita på sin syn, lukt och smak. Fullt tjänlig mjölk slängs om bäst före-datumet passerat trots att det orsakar ett massivt och onödigt matsvinn. Det måste ju finnas ett skäl, tycks de flesta resonera, till det statliga direktivet om ett ”bäst före”. Staten vet väl vad den gör. Dumt att chansa.

Det är fullt tänkbart att statens administratör och vårdare inte i alla lägen vill oss väl, så som vi förutsätter. Det är också tänkbart att den inte själv förstår eller vill erkänna en utveckling som den på många sätt själv har orsakat.

Instinkten, det där som sitter i ryggmärgen, tycks för många, inte minst vår förra regering, ha varit satt ur spel, trots alla uppenbara tecken på att en illavarslande situation råder.

En foglig befolkning som den svenska, präglad av samförstånd och konsensus, går sällan man ur huse eller slår näven i bordet. Det kanske muttras och näven knyts – men i fickan. Självbevarelsedriften är inte tillräckligt stark för att på allvar ryta ifrån. Sannolikt för att våra sinnen inte är tränade att reflektera över vad som konstituerar och samtidigt hotar vår frihet, lika lite som att förstå vad negativa sociala processer i förlängningen kan leda till.

Måtte den nytillträdda regeringen ha den självbevarelsedrift och ryggradsreflex som krävs för att fatta de beslut som krävs för att få skutan på rätt köl igen.

Må Gud stå er bi.

Läs även: Brinkemo: Södertälje – klaner, klientelism och kulturell kontext