Libanon genomgår en av största ekonomiska kriserna i världen just nu. Inflationen når till taket och väntas ligga runt 178 procent för 2022. Människorna i landet har fått nog och allt fler incidenter har rapporterats med människor som tar lagen i egna händer och därför försökt råna bankerna på sina egna besparingar. Bulletin har träffat Diana Daher på plats i Libanon som beskriver krisen som ”värre än någonsin”
Under fredagen förra veckan rånades fem olika banker runt om i Libanon i försök av personer att få tillbaka sina besparingar som frysts i banksystemet. Totalt har sju banker påverkats av liknande incidenter sedan i onsdags förra veckan.
En av personerna som under onsdagen försökte återfå sina besparingar från banken var Sali Hafiz. Hon gick in i BLOM Bank i Beirut med ett fejkvapen och hällde bensin över banken och hotade med att elda upp byggnaden om hon inte fick sina besparingar tillbaka.
Hon lyckades få ut 13 000 amerikanska dollar av hennes besparingar på 20 000 dollar i banken. Enligt Hafiz var hon desperat att få ut sina besparingar för att kunna betala för hennes cancersjuka systers behandlingar.
Efter incidenterna har den tillfälliga inrikesministern Bassam Mawlawi kallat till akut möte för att diskutera säkerhetsåtgärder. De libanesiska bankerna har valt att stänga från och med måndagen och två dagar framåt.
Bakgrund till läget
Libanon har genomgått en djupgående ekonomisk kris sedan 2019. Senast året har framförallt varit tufft för libaneserna som tvingas kämpa med minimilöner och hög inflation.
Den libanesiska valutan har förlorat mer än 9 procent av sitt värde. Förut låg en amerikansk dollar på 1 500 libanesiska lira, LL, nu ligger en amerikansk dollar på 38 000 libanesiska lira. Bankerna har fryst människor tillgångar och tillåter de endast dra ut en begränsad summa varje månad.
Det varierar från bank till bank hur mycket man får dra ut, men standard för de flesta banker är 3 000 dollar. Dock får man inte dra ut dessa pengar i dollar utan måste ta ut de i libanesisk lira, som är i en växlingskurs som är betydligt lägre än marknadens, 8 000 LL för en amerikansk dollar.
Detta har gjort att många invånare bestulits från sina tillgångar, besparingar och kan därför inte betala för helt vanliga förnödenheter som mat, vatten och elräkningar. Enligt FN är 80 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen.
Den ekonomiska krisen förväntas bara bli värre med ett politiskt vakuum. I maj 2022 var det val i Libanon och Libanons premiärminister, Najib Mikati, fick i uppdrag att bilda regering, något som fortfarande inte skett. I slutet av oktober förväntas en omröstning om en ny president ske, parterna är splittrade i frågan om vem det ska bli och läget är spänt.
Vad säger befolkningen?
De flesta libaneser har hela sina livsbesparingar frusna av banken och kan inte få ut sina pengar, Diana Daher är en av dessa. Hon jobbar som dataingenjör.
–Vi kan inte dra ut våra pengar, utan är begränsade till hur mycket vi får dra ut varje månad. Utöver detta så är växlingskursen helt ofattbart låg, den stämmer inte överens med verkligheten, säger Diana Daher till Bulletin.
Idag ligger den officiella växlingskursen i bankerna på 8 000 libanesiska lira för en amerikansk dollar. I den svarta marknaden kan man få 38 000 libanesiska lira för en dollar. Om man ändå väljer att ta ut sina pengar i växlingskursen på 8 000 LL så får man endast dra ut 3000 dollar, som då motsvarar 24 000 000 LL, som i vanligt marknadsvärde inte är värt mer än 630 dollar.
Det går inte att dra ut enbart amerikansk dollar och sedan växla dessa i svarta marknaden och således få deras riktiga marknadsvärde. Alla som vill ta ut pengar från banken måste ta ut dessa i LL och i växlingskursen 8 000 LL mot 1 amerikansk dollar, betydligt lägre än den kursen som marknaden styrs efter.
– Ingen av oss förstår egentligen hur detta system fungerar, inte ens personerna bakom denna reglering förstår det. Först var våra pengar helt frysta, men du kan vi ta ut de, men till en extremt låg växlingskurs och därför väljer många att inte göra det, i hopp om bättre växlingskurs i framtiden.
– Människor har fått nog och är desperata, det är därför incidenterna med bankerna sker just nu där personer försöker få ut sina besparingar. De vill åt sina pengar för att betala för alla deras utgifter. Egentligen är det deras rätt att kunna dra ut sina pengar när de vill och hur mycket de vill, de ska inte vara begränsade eller luras med en lägre växlingskurs, avslutar Daher.
Läs även: Brinkemo: Att se en ko i ögonen är att se villkoren för vår överlevnad