Clark Olofsson har blivit väldigt uppmärksammad efter serien om hans liv. Mycket av hans berömmelse kom från Norrmalmstorgsdramat. Nu ska den tänkta flyktbilen ställas ut på Norrmalmstorg, rapporterar Dagenssps.

Norrmalmstorgsdramat var ett bankrån där Janne Olsson rånade Kreditbanken och krävde att Clark Olofsson skulle släppas från fängelset där han satt inspärrad och föras till banken.

Utöver kravet på Olofssons frisläppande ville Olsson ha tre miljoner i kontanter, skottsäkra västar, hjälmar, pistoler och en flyktbil.

Läs även: Lindén: Äntligen kläs Clark Olofsson av

Flyktbilen

Flyktbilen var en blå Ford Mustang, årsmodell -71. Det är ett kraftpaket laddat med en V8 på 213 hästkrafter, däremot ska den inte varit särskilt snabb. Den aktuella bilen hade sålts till brasilianska ambassaden och hade skottsäkra däck.

Bilen användes aldrig för att fly utan stod bara parkerad utanför banken under ett par dagar.

Efter dramat bytte bilen ägare flera gånger, under en period var tanken att göra om den för att bli en tävlingsbil för dragrace. Planerna fullföljdes aldrig och bilen ställdes av 1987. Nu, inför 50-årsdagen för dramat, har bilentusiaster tillsammans med tidningen Bilsport renoverat bilen. SVT intervjuar några av de som gjort renoveringen.

Modellen är ikonisk, inte minst från filmer som Goldfinger och Bullit och det var ett passande val av flyktbil, även om bilen inte valdes av brottslingarna utan lånades ut av en polis. Bilen ska ha varit utrustad med en spårsändare och med hjälp av ett gummiband hade bränslemätaren manipulerats så att bilen såg ut att vara fulltankad.

Den 23 augusti ska bilen visas upp igen, placerad på samma plats på Norrmalmstorg. Den här gången något mindre dramatiskt. Tanken är att bilen ska ha renoverats till skick som motsvarar hur den var då.

Norrmalmstorgssyndromet

I samband med Norrmalmstorgsdramat myntade kriminologen och psykiatrikern Nils Beijerot begreppet ”Norrmalmstorgssyndromet” för att beskriva hur han uppfattade att gisslan tog de kriminellas sida mot polisen.

Begreppet blev känt internationellt under namnet Stockholmssyndromet och svenskan lånade sen tillbaka det internationella begreppet, som är det som används i dag. Fenomenet är kraftigt ifrågasatt.

Läs även:Är Magdalena Anderssons lotteri verkligen grunden för demokratin?