Den svenska ekonomin återhämtade sig starkt under årets gång. Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, kommer att stiga med 4,9 procent, enligt regeringens prognos. Nästa år förväntas tillväxttakten bromsa in och uppnå 3,4 procent, och 1,4 procent 2023.

– BNP:n är tillbaka på nivåer innan krisen. Sverige är tillbaka på tillväxtbanan, men vi ser olika osäkerhetsfaktorer framåt, säger finansminister Mikael Damberg under en pressträff.

Nya restriktioner i och med den snabba spridningen av omikronvarianten av covid-19 är det största orosmolnet, enligt Damberg.

– Vi kan kommat att se mer utdragna restriktioner. Men få länder har stängt ned helt. De har anpassat restriktionerna nu när vi har tillgång till vaccin, säger Damberg.

– Även globala leverans- och utbudsproblem på grund av bristen på containrar och stängda hamnar, och den höga inflationen oroar, säger Damberg.

Inflationen uppnådde 3,6 procent i november – den högsta nivån på 28 år. Regeringen och Riksbanken förväntar sig att Inflationstakten dämpas under loppet av nästa år då bidraget från energipriserna väntas bli lägre.

Läs även: Nu får de höga elpriserna konsekvenser – inflationen ökar snabbare

Kapitalskatten hjälper statsfinanserna

Statsfinanserna har även de återhämtat sig starkt. Årets förväntade underskott ligger på 0,8 procent av BNP, jämfört med 2,6 procent 2020.

– Det är främst på grund av ökande kapitalskatteutfall, säger Damberg.

Nästa år förväntas underskottet minska ytterligare, till 0,1 procent för att övergå till ett överskott 2023.

Statskulden förblir dock låg jämfört med övriga EU-länder: runt 33 procent av BNP. Enbart Luxemberg, Bulgarien och Estland har lägre statsskulder inom EU. EU genomsnittet ligger på 90 procent av BNP.

Läs även: Sveriges ekonomi allt starkare – men återhämtningen hotas av ökande långtidsarbetslöshet