SCB:s BNP-indikator steg med 1,8 procent under det tredje kvartalet jämfört med det andra kvartalet och återhämtningen förutspås hålla i sig.

Landets bruttonationalprodukt, BNP, förutses stiga med 4,3 procent i år, för att sedan mattas av under de kommande två åren, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturprognos.

BNP beskriver storleken på Sveriges ekonomi genom att mäta det totala värdet av varor och tjänster i landet.

Det är den stigande globala efterfrågan i kombination med en stark inhemsk konsumtion som driver den svenska tillväxten.

Bristen på vissa varor till följd av flaskhalsar i den globala logistikkedjan, samt en svensk arbetsmarknad i obalans hämmar dock den pågående återhämtningen.

Den svenska arbetslösheten, som är EU:s fjärde högsta, fortsätter att pendla runt åtta procent trots den starka tillväxten. Den lär förbli hög under hela prognosperioden 2021 till 2023, enligt Svenskt Näringsliv. Sorgebarnet förblir arbetsmarknaden.

Näringslivet skriker efter kvalificerad och yrkesutbildad arbetskraft. Men i dagsläget saknar en tredjedel av de som är arbetslösa gymnasieutbildning och många i denna grupp har undermåliga svenskkunskaper. Det finns helt enkelt få enkla jobb att erbjuda åt denna växande grupp.

“Det är ett uppenbart strukturellt problem när företagen söker med ljus och lykta efter arbetskraft men arbetslösheten trots det bara faller marginellt. Det är nu hög tid att ta tag i dessa problem, t.ex. genom att genomföra reformer för fler yrkesutbildade“, säger Jonas Frycklund, biträdande chefekonom, Svenskt Näringsliv i ett pressmeddelande.

Långtidsarbetslösheten fortsätter att stiga. Drygt 43 procent av de arbetslösa hade sökt jobb i mer än ett halvår i september jämfört med 26 procent för ett år sedan.

Läs även: Andelen långtidsarbetslösa fortsätter ticka uppåt – närmar sig hälften av alla arbetslösa

A-kassenivåer måste sänkas

Det krävs omfattande reformer av den för att rå bot på den nuvarande situationen. I dagsläget finns det totalt 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder i landet som inte är självförsörjande, skriver Svenskt Näringsliv.

“Det är ett stort problem såväl för den enskilde som för hela samhället att en stor grupp vuxna inte kan försörja sig själva. Konjunkturen rår inte på detta problem, utan här krävs omfattande reformer. Ett första steg är att återställa A-kassenivåerna till vad som gällde innan pandemin“, säger Frycklund.

Läs även: Reformerna har floppat – långtidsarbetslösheten biter sig fast

Samtidigt som en stor grupp människor lever på bidrag så har näringslivet svårt att locka till sig arbetslösa till de enklare jobb som serveringspersonal som faktiskt finns.

Det finns många exempel som skildrats av media. Bland annat har Solima Larsson i Luleå tvingats stänga sin restaurang då hon inte hittat kompetent personal, rapporterade Norrbottens-Kuriren i förra veckan.

I skånska Mölle tvingas Grand Hotel söka efter personal utanför EU, berättar VD Eva Dahlberg för SVT.

Arbetslösa vägrar flytta till jobben

Ett ytterligare problem är att arbetslösa inte vill flytta till de många lediga jobb som finns i norra Sverige. Många företag satsar på ny teknik för klimatomställning i den norra delen av landet, vilket skapar jobb inom olika områden som industriell tillverkning, IT, transport men även inom undervisning och i vården.

Intresset är stort vid informationsträffar, men “sedan tar få steget att gå vidare i processen. Intresset är ganska lågt“, berättade Michaela Bondesson, samordnare Näringsliv och Utbildning vid Region Västerbotten, för Bulletin.

Läs även: Svalt intresse att flytta till Northvolt-jobben bland långtidsarbetslösa

Färre än en av tre uppger att de helst skulle vilja flytta till landets två nordligaste län där flera arbetsintensiva satsningar för närvarande sker, enligt en undersökning utförd av Demoskop. De flesta vill hellre flytta till landets fyra storstadsregioner.

Läs även: Jobben finns i norr – men få är redo att flytta dit