Skogsvårdsstyrelsen hävdar i ett nytt meddelande att skogsägare är skyldiga att veta var varje vild fågel på individnivå finns i skogen. Detta i ett land som inte längre klarar av att hålla reda på hur många mänskliga individer som bor här. Att införa regler som ingen kan följa undergräver rättsstaten och motverkar syftet.
Om lagstiftare skapar lagar som nästan ingen kommer att följa eller som är omöjliga att rätta sig efter, innebär det att många människor blir kriminella, åtminstone i lagens mening. Det undergräver rättsstaten, eftersom skillnaden mellan allmänhetens uppfattning om vad som är rätt och lagens uppfattning blir för stor. Om ingen följer lagen blir den meningslös.
Att gå mot röd gubbe är ett exempel. Det är förbjudet, men nästan alla av oss gör det någon gång, när vi ser att ingen bil kommer. Och därför slutade man för flera årtionden sedan att bötfälla fotgängare som går mot röd signal. Sedan 1998 gäller nuvarande regel att inget straff utdöms. En riktigt vårdslös fotgängare kan dock fortfarande dömas i enlighet med första paragrafen i lagen om straff för vissa trafikbrott av 1951.
Skogsstyrelsen publicerade i torsdags ett pressmeddelande som gör samtliga svenska skogsägare till brottslingar. Ja, det räcker strängt taget att du är en villaägare som vill beskära ditt fruktträd. De kallar själva resultatet av några vägledande domar dels i Sverige, dels i EU, för ”en ny ordning i skogen”. Men det är snarare oordning som gäller. ”Rättsutvecklingen är tydlig”, sägs det också, men reglerna är av ett sådant slag att det handlar om rättsavveckling. Eller vad ska man annars kalla bestämmelser som dessa:
Skogsägaren är skyldig att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen.
Läs även: Ny dom riskerar försvaga äganderätten i skogen – ”Väldigt rättsosäkert”
Enligt Miljöbalken, berättar pressmeddelandet, måste markägaren eller den som avverkar skog ta reda på vilka arter av växter och djur som finns i skogen och se till att dessa inte skadas vid avverkning. Enligt äldre regler handlade det bara om ”artens bevarandestatus påverkas negativt”. Men nu ska alltså markägaren hålla reda på var enda skata, duva eller kråka ”på individnivå eftersom alla vilda fåglar är fridlysta”. Det låter helt befängt och det är det också. För när man studerar saken närmare visar det sig givetvis att samtliga vilda fågelarter – som det flera gånger påstås på Skogsstyrelsens hemsida – inte alls är fridlysta. Listan på de fridlysta arterna visar sig vara praktiskt taget omöjlig att finna på alla de hemsidor som ska upplysa den fåkunnige, men så mycket går det i varje fall att få fram som att det handlar om 67 arter av Sveriges ungefär 350 fågelarter.
Skogsstyrelsen sprider alltså felaktig information som är av ett sådant slag att den skrämmer varje person som vill beskära ett äppelträd med straff om man inte kontrollerar så att det händelsevis inte sover en gråsparv i trädet.
Vad man gör med dessa otydliga regler är givetvis att utsätta skogsägare för en form av terror, där ansvaret läggs på dem och där myndigheterna i sedvanlig ordning numera agerar aktivister och prövar hur långt skogsägarna tål kallt stål.
Läs även: Skogen står stadig – värdet ökar mest i norr
Det bästa hade varit om samtliga skogsägare omedelbart stoppade all avverkning och skyllde på att de inte kan veta om en duva sitter någonstans i ett träd. Det hade snart lett till sådana protester från massaindustrin och sågverken att cementkrisen förbleknade i jämförelse. Det hade tvingat Skogsstyrelsen till ärlighet om vad regelverket verkligen säger och regeringen till större hänsyn mot skogsindustrin, en av Sveriges viktigaste näringar.
Sverige var det första landet i världen som införde en noggrann folkbokföring. Att hitta sina förfäder hundratals år tillbaka i tiden är ingen större konst. Så gott som all gammal folkbokföring är digitalt tillgänglig och vet du bara när och var någon av dina förfäder föddes före 1940-talet, är det en enkel sak att snart vara nere på 1700-talet. Men detta system, som fungerade smidigt från 1600-talets början till 1900-talets slut, har numera kollapsat. Ingen vet säkert namnen på alla som bor i Sverige och ingen vet hur många det är. Det anses att mellan en halv miljon till en miljon människor finns i Sverige utan att synas i systemen. Men hur många fåglar som bor i skogen åläggs det markägaren att ha koll på.
Den amerikanske professorn i statskunskap Patrick J Deneen, som jag nämnt i en tidigare artikel, för ett intressant resonemang om den moderna människans inställning till naturen. Från den engelske filosofen Francis Bacon (1561–1626) och hans idéer om hur människan skulle studera och behärska naturen kommer vår dubbla inställning till naturen, menar Deneen. För viljan att behärska naturen ledde med tiden fram till ett synsätt där man skiljer på kultur och natur och där natur blir lika med den orörda naturen. Den orörda naturen ses som finare än kulturlandskapet. Vi ser i dag å ena sidan en industri som ofta plundrar och förstör naturen, å andra sidan ett ideal som handlar om naturens oberörbarhet. Traditionellt har människan levt i samklang med naturen och inte skilt på orörd natur och kulturlandskap. Ett skogsbruk som både ger avkastning åt markägaren och som samtidigt ger möjligheter för djur och växter att frodas borde vara idealet i stället för dagens situation där naturvård blivit synonymt med att motarbeta skogsindustri och jordbruk.
