Dieselpriset har stigit med drygt 33 procent sedan årsskiftet och är nu dyrast i världen, om man bortser från Hong Kong där en påstådd kartell för närvarande utreds av myndigheterna. Sverige ligger på sjunde plats globalt avseende priset på vanlig bensin.

”Vi märker nu att allt fler av våra medlemmar planerar att dra ner på sin produktion på grund av de högre kostnaderna”, skriver LRF till Bulletin. Regeringen bör titta på energifrågan och prisutvecklingens effekter. ”Minskad matproduktion går stick i stäv med den av regeringen beslutade livsmedelsstrategin”, tillägger LRF.

Läs även: Svenska dieselpriset nu högst i världen

Försämrad konkurrenskraft för Sverige

”Det höga dieselpriset leder till dyrare transporter och försämrad konkurrenskraft för Sverige” skriver Transportföretagen på deras hemsida.

Branschorganisationen nämner att läget är mycket bekymmersamt för arbetsmaskiner som används inom lantbruket, bygg och anläggning. Traktorer och skogsmaskiner är helt beroende av diesel, då det inte finns några möjligheter att elektrifiera denna typ av fordon.

”En lantbrukare som vid årsskiftet tankade en traktor med diesel, och en tank på 100 liter, betalade då lite över 1 400 kronor för en full tank. Samma tankning går nu på nära 2 000 kronor. För en vanlig lantbrukare innebär prisrusningen ökade kostnader på potentiellt över 100 000 kronor per år”, enligt Transportföretagen.

När vi köper en svensk jordbruksvara hamnar en femtedel av priset hos bonden och 11 procent hos staten i form av moms. Två tredjedelar hamnar alltså hos handlarna och livsmedelsindustrin. LRF hänvisar till matkronan, en hemsida som räknar ut hur de olika aktörerna fördelar de pengar vi lägger på mat.

”Att chockhöja priserna fungerar inte i praktiken eftersom de stora kvantiteterna går via livsmedelsindustrin som i sin tur förhandlar med handeln. Om priset i butik går upp 10 kronor får bonden två kronor av uppgången, staten en krona och resten går till handel och livsmedelsindustrin”, uppger LRF.

Skatteundantag för biodrivmedel bör bli permament

En stor del av prisökningen härstammar från kravet att blanda in en viss andel av biodrivmedel i bensin och diesel, den så kallade reduktionsplikten. Utbudet på biodrivmedel, som Sverige importerar till stor del importerar, är begränsat, vilket drivit upp priserna.

”Enligt drivmedelsbranschen höjdes produktpriset på diesel med 75 öre den 1 augusti, i och med skärpta krav. Vid årsskiftet höjs kraven igen och priset ökar ungefär i samma storleksordning igen enligt branschen” varnar Transportföretagen.

Den ökande reduktionsplikten är en bra väg till minskat fossilberoende, men regeringen behöver stimulera ökade investeringar i den inhemska biomedelsproduktionen, anser LRF. Förra året steg produktionen med 7 procent till 13,8 TWh, men Sverige importerar i dagsläget fortfarande 85 procent av dess behov av biodrivmedel.

”En premie för dem som använder rena biodrivmedel i sina arbetsmaskiner skulle också vara en god väg till ett fossilfritt lantbruk”, menar LRF.

Det nuvarande skatteundantag för flytande rena och höginblandade biodrivmedel löper ut i slutet av 2022.

”I och med reduktionsplikten kommer andelen biodrivmedel öka år för år och för att undvika en kostnadsbomb måste skatteundantaget fortsatt gälla”, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen, som också anser att den extra indexeringen av bland annat bensin och diesel, som är pausad för 2021 och 2022, måste avskaffas permanent.

Det är EU-kommissionen som beslutar om skatteundantag för biodrivmedel. Deras beslut gäller enbart ett år i taget eftersom kommissionen anser att biodrivmedel endast delvis bidrar till unionens gemensamma miljömål. Ett skatteundantag som sträcker sig över en längre tid kan därför vara oförenligt med reglerna för EU:s inre marknad.

Läs även: Turister om laddkaos i Norge: “Ren mardröm att köra bil”