– Inflationen kommer att sjunka men inte lika mycket som väntat. Detta får negativa konsekvenser för aktiemarknaden, tror Stein Bruun, chefsekonom på investmentbanken Arctic Securities, och kan leda till ett skifte från techbolag till värdebolag.

Stein Bruun menar att det blir en stor skillnad om ett framtida resultat för ett techbolag ska diskonteras med en tioårsränta på 1,2 procent eller 2 procent. Ränteskillnaden kommer att missgynna techbolagen som ofta har förhoppningar om vinster först om fem-tio år. Värdebolagen verkar då säkrare eftersom de har stabila vinster och äger materiella tillgångar.

Stein Bruun är en ansedd ekonom i Norge med 30 års erfarenhet som chefsekonom bland annat på SEB Enskilda i Norge. 2019 valdes han till Norges bästa makroekonom.

– Dagens höga inflation har ingenting att göra med den vi hade för 30– 40 år sedan, säger han. Då kunde den vara 8–10 procent. Men för dagens finansmarknader är det stor skillnad om inflationen är två eller tre procent.

Stein Bruun betonar att inflationen handlar om konsumentpriser. Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att det går att köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar i värde. Det vanligaste och mest kända måttet på inflation i Sverige är förändringen i konsumentprisindex, KPI.

Inflationen, mätt genom konsumentprisindex, började sjunka på 2000-talet. Marknaden har sedan dess varit inställd på en inflation på cirka två procent vilket också är vad centralbankerna har som mål. Men tillfälliga effekter kan påverka. Ett exempel är Tyskland vars inflation inte varit så hög sedan 2008: Ordförande för tyska centralbanken Jens Weidmann varnade nyligen för att landet får en inflation om fem procent mot slutet av året.

– Men uppgången är övergående, säger Stein Bruun. Den beror på att den tyska momsen sänktes från 19 till 11 procent den 1 juli förra året. Det gav ett tryck ner på konsumentprisindex. Men den 1 januari höjdes momsen tillbaka till 19 procent och det gav ett tryck upp på konsumentprisindex.

Det finns ett flertal engångseffekter som beror på att myndigheterna vidtagit åtgärder under pandemin.

Men hur ser inflationen ut i USA? Vad påverkar deras konsumentprisindex?

– Kärninflationen i USA mäts via deras konsumentprisindex Consumer Price Index, CPI, rensad för mat och energi, säger Stein Bruun.

Kärninflationen mätt på tolv månader var i februari 1,3 procent i USA. I juni hade den ökat till 4,5 procent. Stein Bruun konstaterar att uppgången i den amerikanska kärninflationen är enorm men han ställer sig också frågan om den bara är tillfällig.

– USA:s centralbank menar att den är tillfällig och höjer inte styrräntan. Aktiemarknaden har tagit till sig att den är tillfällig. Och det mesta talar för att den är tillfällig, anser Stein Bruun.

När pandemin slog till i våras i USA stängde restaurangerna, och priserna föll snabbt. Nu normaliseras priserna när restaurangerna öppnar upp igen.

– De senaste tre månaderna har också begagnade bilar tryckt upp inflationen vilket även det är en tillfällig effekt av pandemin.

– Sedan juni förra året har begagnade bilar ökat med 45 procent i pris. Trots att bilar endast väger några procentenheter i CPI så har den enorma prisuppgången på begagnade bilar påverkat inflationen.

När pandemin normaliserats eller ebbat ut tror Stein Bruun att amerikanerna kommer att återgå till att åka mer kommunalt. Bristen på halvledare kommer också att ha åtgärdats och fler bilar kommer att produceras, begagnade bilar kommer att bli mindre efterfrågade och falla i pris.

Ju fler som vaccineras i USA, desto mindre kommer landet att drabbas av liknande obalanser. Varken bilar eller restaurangbesök kommer att påverka den amerikanska inflationen.

Men det finns en annan beståndsdel i det amerikanska konsumentprisindexet som är mycket viktigare.

– Hyrorna, som väger 40 procent i CPI, är en av de viktigaste komponenterna för amerikansk inflation.

– För någon månad sedan ökade hyrorna endast två procent. Därefter har bostadspriserna tagit fart i USA, stimulerade av de låga bostadsräntorna. Den amerikanska centralbanken köper bostadsobligationer för 40 miljarder dollar i månaden vilket sänker räntorna och sätter fart på bostadspriserna.

– Beroende på vilket index vi tittar på så pendlar uppgången i bostadspriser mellan 17 och 18 procent över det senaste året. Det är ett tecken på att hyrorna också kommer att stiga.

Läs även: EQT: Stark rapport men värdering som oroar

Stein Bruun talar om en uppgång på hyror från 2,2 procent till 4–4,5 procent framöver.

– Det låter inte mycket men eftersom hyror väger så tungt i CPI blir det en stor påverkan.

Så hur mycket tror du att hyrorna kommer att påverka den amerikanska inflationen och därmed de amerikanska räntorna?

Men även här ser Stein Bruun att det kommer att ske en normalisering om cirka fyra–sex månader. Men han slänger in en brasklapp.

– Kärninflationen i USA var 4,4 procent i juni, den högsta sedan slutet av 1991. Risken är att kärninflationen om sex à nio månader inte är tillbaka på två procent utan kanske på tre procent.

– Det skulle kunna räcka för att den amerikanska centralbanken höjer räntan tidigare än vad marknaden har diskonterat. Då blir hyrorna en drivande faktor för inflationen.

I USA är hyror en större del av konsumentprisindex än i andra länder bland annat eftersom färre äger sin egen bostad.

Men hur påverkar lönerna inflationen? Är inte lönerna den viktigaste faktorn för inflationen i USA?

– Tidigare var varor en mycket viktig komponent för CPI men tjänster har fått en allt större vikt de senaste åren.

USA har idag ett rekordstort utbud av lediga jobb men företagen har mycket svårt att få tag på lediga arbetare. Den största amerikanska föreningen för småföretagare, National Federation of Independent Business, NFIB, framför i sin månatliga undersökning att ett rekordstort antal företag inte får tag i folk.

– Debatten handlar om hur stor del av denna skillnad mellan efterfrågan och utbud som är tillfällig, säger Stein Bruun.

– Lönerna går upp om det saknas arbetare, till exempel har McDonalds nyligen höjt timlönen med cirka tio procent från och med juli.

Men enligt Stein Bruun kan också bristen på arbetskraft bero på att kvinnorna valt att stanna hemma eftersom många barn inte kunnat gå i skolan under pandemin.

Under sommaren kommer flera kvinnor tillbaka till arbetslivet, tror han.

Den 6 september upphör också ersättningen om 300 dollar i veckan, som ingår i det amerikanska kompensationsprogrammet Federal Pandemic Unemployment Compensation Programme. Veckorersättningen har varit en del av president Bidens ekonomiska stimulanspaket för dem som förlorat jobbet på grund av pandemin.

Hälften av de amerikanska staterna har redan slutat med dessa veckoersättningar vilka betalas utöver det reguljära arbetslöshetsunderstödet. Ersättningarna anses vara en av orsakerna till att färre amerikaner söker ett arbete och fler anmäler sig som arbetslösa.

400 000 anmälde sig som arbetslösa förra månaden i USA. Det är färre än tidigare månader men dubbelt så många som innan pandemin bröt ut. Då anmälde sig 200 000 som arbetslösa.

Utöver denna arbetslöshetsersättning har president Biden utfärdat en kontantersättning i två omgångar till varje amerikan: en om 600 dollar och en om 1 400 dollar. Dessa anses ha påverkat den amerikanska lönenivån.

– Vi har sett en löneexplosion inom fritids-och turistnäringen de senaste månaderna, säger Stein Bruun.

– Under andra kvartalet ökade lönerna med 3,5 procent i den privata sektorn jämfört med andra kvartalet förra året. Det är den högsta löneökningen sedan 2007.

Enligt småföretagarorganisationen NFIB är andelen företag som planerar att höja sina löner i USA den största under de 35 år som organisationen skickat ut en frågeenkät.

Ett exempel är ett verkstadsföretag i Dayton, Ohio, med 100 anställda. I praktiken har det varit omöjligt att få tag på arbetare under pandemin. Förra året höjde företaget timlönen med nästan 30 procent från 14 dollar till 18 dollar. I år höjs lönen med 20 procent till 21,6 dollar per timme. Fortfarande har företaget svårt att hitta arbetare.

– De arbetsföra är redan upptagna och de övriga vill hellre gå på bidrag, säger den uppgivne ägaren som vill vara anonym.

President Biden har också ett förslag om att minimilönen ska dubblas till 15 dollar i timmen men de olika delstaterna bestämmer själva vilken minimilön som gäller.

USA har under senare tid haft ett rekordstort antal företag som vill anställa, ett rekordstort antal arbetslösa, och ett rekordstort antal lönehöjningar. Det leder sannolikt till en stigande lönetrend över hela landet, tror Stein Bruun.

– På kort sikt blir det sannolikt lägre inflation i USA, tror han ändå. Den avgörande frågan är hur många arbetare, till exempel mammor, som kommer tillbaka till arbetsmarknaden efter pandemin.

– Men på lång sikt kan hyrorna stiga och därmed blir inflationen inte så låg som väntat.

Han konstaterar att vaccinationsprogrammen i USA har bromsat upp. Vaccinskeptiker verkar ha ett övertag. Andelen som fått första dosen i EU är nu större än i USA.

– Det var tvärtom för två månader sedan och det präglar hela debatten i USA. Det kommer att påverka ekonomin och inflationen.

Läs även: Hundratals studenter i Norden riskerar att stoppas från studier i USA