Migrationsströmmarna från länder i MENA-regionen har introducerat nya typer av brottslighet som skadar det svenska samhällets sociala strukturer. Sverige måste kraftsamla för att möta dessa hot, skriver debattören Nima Rostami.
Enligt polischefen i Göteborg har den mördade polisen inte varit målet för gärningsmannen, utan han har bara råkat befinna sig på fel plats vid fel tid. En polis i en rättsstat befinner sig aldrig på fel plats vid fel tid. Det är organiserade kriminella som agerar efter egna klaners och nätverks välbefinnande som befinner sig på fel plats vid fel tid.
Karaktären av våldsutvecklingen i Sverige bär likheter med terror. Denna inhemska och etniskt betingade terror har politikerna hittills inte agerat kraftfullt mot. Detta då de inte förser rättsväsendet med de instrument som krävs för att upprätthålla lag och ordning samt respekt för medborgarnas behov av trygghet. Därmed relativiseras det etniskt betingade fenomenet.
Motivet till dådet är ännu oklart men tillvägagångssättet och gärningens karaktär har till syfte att injaga fruktan hos befolkningen och skada sociala strukturer i samhället. Befolkningen i Biskopsgården och runt om i landet är chockade över mordet som inte är annat än inhemsk terrorism. Gärningen må sakna synligt ideologiskt motiv men av allt att döma har den samband med det tilltagande våldet som är etniskt betingat.
Läs även: Per Brinkemo: Det är dags att lyssna på poliser som Ulf Boström
Områden som befolkas av migranter med bakgrund i MENA-länder (länder i Mellanöstern och Nordafrika, red. anm.) utgör Sveriges mest otrygga områden. Detta har sin grund i den skeva migrationsströmmen till Sverige. Till följd av migrationspolitiken har hedersrelaterade brott permanentats i Sverige och på senare år har en rad brottstyper dragit till sig alltmer uppmärksamhet: förnedringsrån, våldtäkter, klan- och etniskt styrd gängkriminalitet där etnicitet har varit karaktäristiskt.
Den typiske gärningsmannen är invandrare eller har invandrarbakgrund med rötterna i Mellanöstern med muslimsk kultur. Brottsoffren är däremot ofta etniska svenskar. Detta påvisar våldets skadeverkan i sociala strukturer. Brottens karaktär, art och budskap går ut på att genom våld göra sin kulturella särart tvingande. Migrationsströmmen från Mellanöstern och länder där islam dominerar har resulterat i att dessa kulturella normer slår igenom i det svenska samhället. Mellanöstern och Sverige har dock stora kulturella skillnader som kräver olika redskap och instrument att bemöta.
Läs även: Efter larmet om gängens dolda offer – Kristersson står fast vid anonyma vittnen
Dessa gruppers tilltagande våldskapital i Sverige är således etniskt-kulturellt betingat och har strukturell skadeverkan på samhället. Våldet ska inte betecknas som annat än terror och ett nationellt säkerhetshot. Den svenska kriminallagstiftningen är ur led och saknar preventiv effekt. Det är en minoritet inom migrantbefolkningen i Sverige som organiserar terror och utövar kriminella gärningar. De är väl medvetna om de lindriga påföljder de riskerar.
Läs även: Peter Springare: En ung polis mördas – politiker och polischefer måste avkrävas ansvar
Sveriges förmåga att hantera terrorhot som utövas via fotsoldater som inte överensstämmer med den traditionella profilen hos terrorister är bedrövlig. Hotet mot vår västerländska demokrati är en såväl demokratisk som nationell angelägenhet. Nationell enighet krävs för att vi ska kunna hantera denna inhemska terrorism samt för att förbereda samhällsresurser för bemötande av hoten.
Det svenska regelverket utnyttjas av individer med osunda och odemokratiska värderingar. Våra säkerhetsluckor, vårt föråldrade tankesätt och våra otillräckliga brottsbekämpningsinstrument utgör ett stort hinder för att kunna identifiera hoten. Då dessa hot inte tas på allvar undermineras ansträngningarna för att förebygga och lösa konflikter, forma hållbar utveckling, skydda medborgerliga rättigheter, främja rättsstaten och rädda välfärden.
Nima Rostami
Advokat