Åklagaren valde att lägga ner förundersökningen mot Sameh Egyptson, men censurhotet i form av etikprövningslagen och ÖNEP hänger kvar över forskningen inom samhälle och humaniora, och lagen måste reformeras, skriver advokat Nima Rostami.
Åklagaren har lagt ner förundersökningen mot doktor Sameh Egyptsons forskning om islamismen i Sverige. Detta är ett välkommet beslut men etikprövningslagen, som i praktiken fungerar som en censurlag, bör reformeras.
Läs även: Ahmed: Sameh Egyptson och islamismen i Sverige
Att behandla vänsteraktivisters och islamisters ”känsliga” personuppgifter ska inte begränsas och/eller hämmas med hänvisning till etikprövningslagen. De så kallade känsliga personuppgifterna består av vissa individers uppgifter som via sina partipolitiska eller fackliga aktiviteter eller moskétillhörigheter redan gjorts offentliga. Dessutom har dessa aktivister genom åren tillskansat sig oproportionerligt stora summor via skattemedel och har med dessa resurser främjat islamiseringsprojektet i Sverige.
Detta projekt har drivits igenom av den svenska vänstern och det socialliberala etablissemanget och ska givetvis kunna vara föremål för forskning. Islamisters ondskefulla och dubbla budskap samt relativisters favorisering av islamism förtjänar allsidig upplysning.
En skyddsåtgärd för GDPR
I samband med att EU:s dataskyddsförordning (GDPR) infördes i Sverige överlät EU åt medlemsstaterna ett handlingsutrymme för att vidta skyddsåtgärder på nationell nivå för att tillgodose syftet med GDPR:s regelverk. Detta för att GDPR, utifrån nationella principer och särart, skulle kunna implementeras effektivt i medlemsstaterna.
När det gäller akademisk forskning stiftade den socialdemokratiska regeringen etikprövningslagen och inrättade Etikprövningsmyndigheten och Överklagandenämnden för etikprövning (ÖNEP). Denna modell skulle utgöra en så kallad skyddsåtgärd.
Ett godkännande från Etikprövningsmyndigheten måste således innan forskningen får påbörjas.
Regeringen ansåg då att den svenska modellen med etikprövningslagen bäst skulle tillgodose EU:s krav på nationell skyddsåtgärd. Detta har dock, när det gäller historisk, samhällsvetenskaplig, teologisk och statsvetenskaplig forskning, tenderat fungera som en censurlagstiftning.
Upprop mot etikprövningslagen
Förra året skrev uppemot 2500 personer under ett upprop till riksdagen och kritiserade etikprövningslagen. Kritiken handlade om den begränsning som etikprövningslagen utgör och att detta är ett akut hot mot all forskning inom samhällsvetenskapen.
Det är svårt att uppskatta vikten av den hämmande effekt som etikprövningslagen haft på forskningen i Sverige. Dock är etikprövningslagen inte förenlig med vare sig de svenska yttrandefrihetsgrundlagarna eller med EU:s fördrag, den är inte heller konform med GDPR. Därtill finns det enligt GDPR lagliga grunder för forskare att helt i enlighet med GDPR bedriva forskning även om forskare måste behandla känsliga personuppgifter.
Läs även: Egyptson: Paradigmskifte i rapporteringen om islamism
Det finns en stark samhällsnytta och ett allmänt intresse av att forskare genom avhandlingar får behandla känsliga personuppgifter i form av partipolitiska och religiösa tillhörigheter. EU har överlåtit till medlemsstaterna att i GDPR:s anda vidta skyddsåtgärder.
Men den svenska modellen med etikprövningslagen begränsar helt eller delvis all forskning kring viktiga samhällsfrågor. Några sådana forskningsämnen är integration, bistånd, säkerhetshot och främjande av våldsbejakande ideologier.
Påverkan från vänsteraktivister
Fallet med doktor Sameh Egyptson skulle kunna utgöra en praxis men nu har åklagaren, väl medveten om tolkningssvårigheterna av ovan nämnda skäl, lagt ner förundersökningen mot Sameh Egyptsons forskning. Detta är ett stort bakslag för ÖNEP vars avgöranden sällan vinner gehör hos åklagare. Däremot har ÖNEP:s granskning på riktigt oroat forskare.
Det är också uppenbart att i fallet med Sameh Egyptson har ÖNEP låtit sig påverkas av vänsteraktivisters och islamisters påverkanskampanj. Åklagaren har underkänt ÖNEP:s undermåliga bedömning i detta fall.
ÖNEP hade inte ens klarat av att göra en korrekt bedömning om huruvida Sameh Egyptsons forskning skulle omfattas av etikprövningslagen eller inte. Lagens tillämpningsområde bör således reformeras.
Lyssna även på: PODD: Sameh Egyptson om akademisk frihet och faran med islamism
Nima Rostami
Advokat och debattör