Stödet för regeringens omläggning av energipolitiken är starkt men det finns de som ondgör sig. Ropen fortsätter oavbrutet att skalla avseende behovet av att ställa om energisystemet och då till framför allt vindkraft. Det är uppenbart att den uppiskade stämningen avseende konsekvenserna av en förestående klimatförändring har underblåst en snabb förändring av energipolitiken i vår omvärld. Så också i det av Socialdemokraterna tidigare styrda Sverige. Effekten har varit en massiv expansion av väderberoende energikällor, vilka marknadsförts som klimatsmarta, gröna och hållbara. Men vilka fakta stöder dessa rop på omställning och hur står sig vindkraft och exempelvis kärnkraft i en inbördes jämförelse?

Läs även: Vindkraftstätaste kommunen skapar frizoner från vindkraft

Innan vi diskuterar miljökonsekvenser för alternativa energisystem är det viktigt att förklara min utgångspunkt som bottnar i Livscykelanalys (LCA), vilket är ett standardinstrument för att undersöka specificerade långtidseffekter av tekniska system. Enligt vedertagna standarder baseras miljökonsekvenser från elproduktion på LCA-beräkningar, som omfattar byggnad och avveckling av kraftstationer, bränsleutvinning och förädling, anläggningsdrift och avfallshantering samt avveckling. LCA:n ger information om den normala driften och exkluderar fel och olyckor.

Det är i detta sammanhang viktigt att bära i minnet att, enligt FN:s klimatpanel, ligger de globala utsläppen av växthusgaser kring 60 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år. Mindre än en tusendel av dessa kommer enligt Naturvårdsverket från Sverige. Tas hänsyn till att Sveriges växande skogar tar upp det mesta av våra utsläpp, det rör sig om nästan nio tiondelar, så är vi redan idag nära netto noll vad gäller territoriella utsläpp. Detta är ett faktum, inte en åsikt.

Ett argument som brukar framföras av vindkraftsförespråkare är att vindkraft går snabbare att bygga än ny kärnkraft. Det är endast delvis sant, exempelvis har Fortum konstaterat att det är realistiskt att bygga ny kärnkraft på 3 år men att det finns hinder i form av politiska eller administrativa processer. Dessa hinder undanröjs nu av regeringen och riksdagsmajoriteten. Att det tar tid att bygga ett nödvändigt kraftslag som kärnkraft är snarare ett argument för att sätta spaden i marken snarast.

Trots att jag många gånger är kritisk till Vattenfall vill jag lyfta Vattenfalls produktdeklarationer (EPD). Dessa visar tvärtemot den gängse uppfattningen att kärnkraft har lägst specifika utsläpp av samtliga aktuella alternativ. Vindkraft har tre gånger högre utsläpp än kärnkraft. Notera att dessa värden gäller på kraftverksnivå. På systemnivå, som är den nivå som är mest relevant, är värdet för kärnkraft oförändrat medan värden för vindkraft sannolikt mer än fördubblas.

Uppenbarligen kräver de förnybara alternativen avsevärt mer av icke-förnybara material än de bränslebaserade alternativen, enligt US Department of Energy. Här kan vi se att vindkraft kräver 10 gånger värdet för kärnkraft. Då har jag inte problematiserat hanteringen av vindkraftens rotorblad som ännu ej går att återvinna/återanvända och mikroplaster som frigörs under kraftverkets livstid.

För att vara hållbar måste en elproduktionsanläggning ha en nyttiggjord nettoleverans som är större än den energi som krävs för att bygga, driva och avveckla anläggningen. Förhållandet mellan avgiven och tillförd energi brukar betecknas med EROI, Energy Return On Investment. För att betraktas som hållbart måste EROI ligga över 7 i ett land som Sverige. Vindkraft ligger under 4 medan kärnkraft ligger på 75. Ännu sämre blir resultatet för till exempel vindkraft om även dess behov av att bygga ut elnätet med tillhörande systemtjänster inkluderas.

Läs även: Miljöpartister ökar andelen nej till vindkraft i kommunerna

Var och hur energianläggningar placeras påverkar uppenbart landskapets estetiska värden. Energikällorna som sol, vind och vattenkraft är begränsade i sina lokaliseringsmöjligheter av de naturliga produktionsförutsättningarna, var vädret är soligt, var det blåser mycket, var det finns tillräckligt stora ytor och var älvarna går. I många fall kolliderar dessa lägen med områden som har stora naturvärden och påverkar därmed upplevelsen och möjligheterna för boende och besökare att tillgodogöra sig dessa naturvärden. I jämförelsen mellan kärnkraft och vindkraft behöver vindkraften 10 gånger mer areal. Då medräknas inte behoven av balanskraft och, särskilt för vindkraft, de mycket stora ytor som krävs för nya kraftledningar.

Lokala konsekvenser kan vara buller, fladdrande skuggor och en fragmentation av habitaten bland annat som följd av ett stort antal nya och bredare vägar. Vindparkerna byggs ofta i avlägsna glesbygdsområden, som har varit fristäder för både rovfåglar och deras byten. Det finns också problem avseende den havsbaserade vindkraften och påverkan på det maritima livet likväl som fiskeindustrin.

Sett till säkerhet och hälsa så är den huvudsakliga risken beträffande kärnkraft att utsättas för radioaktiv strålning. Denna risk är extremt låg. Det är i sammanhanget viktigt att lyfta att det är skillnad mellan en risk och ett faktiskt hälsoproblem. Det vanligaste hälsorelaterade problemet med vindkraft är emellertid buller men också så kallade mikroplaster. Ur ett säkerhetsperspektiv har det under senare tid hänt att vindkraftverk vikit sig eller tappat rotorblad. Även bränder har förekommit.

Självklart ska vindkraften få existera i Sverige, under förbehållet att det sker på marknadsmässiga grunder och att etableringen är starkt förankrad hos lokalbefolkningen – särskilt när det gäller vindkraftverk på land. Men för mig är det uppenbart att de som ropar efter att ställa om energisystemet och då till framför allt vindkraft gång efter annan duckar de aspekter jag tagit upp ovan.

Det är sorgligt att de som förespråkar vägen att på snabbast möjliga sätt komma bort ifrån den situation vi hade i slutet av förra seklet med billig, ren och säker el fått så stort genomslag. Nu är det dock stopp för detta och fokus på en återgång till en fossilfri stabil energiförsörjning baserad på kärnkraft och vattenkraft.

Läs även: DEBATT: Vindkraften är en hälsofarlig klimatbov

Jessica Stegrud (SD)
Riksdagsledamot
Näringsutskottet