Alla är offer i krig. Men vissa grupper är mer utsatta än andra, och karaktären av våldet skiljer sig fundamentalt mellan män och kvinnor. Rapporter från Ukraina visar stupade soldater, bombardemang av civila, och en massflykt av miljontals kvinnor och barn. Kriget är kanske det område där ojämlikheter mellan könen ställs på sin spets. Trots detta belyses kriget inte ur ett jämlikhetsperspektiv och förblir ett område där könsrollerna tas som en självklarhet. Kanske är det så att i stundens allvar så finns det inte tid för lyxproblem som att tänka på jämlikhet, eller så är det kanske så att dessa ojämlikheter är själva grunden till konflikten.

Läs även: Ukrainakriget: Kvinnor och barn tvångsdeporteras till Ryssland enligt rapporter

Män i åldrarna 18 till 60 är förbjudna att lämna Ukraina. De ska istället infinna sig på värvningskontor, där de med en minimal träning instrueras att döda. Att i handling agera på den bärande tanken att det är fel att döda andra människor kallas desertering. Historiskt bestraffas män vid desertering med döden. I Sverige i dag ställs vapenvägrare inför domstol. Det kan mycket väl vara så att många ukrainska män, med rätta, är villiga att försvara, döda och dö för sitt land, men det är inget vi kan ta för givet. Oavsett om det är moraliskt eller politisk försvarbart eller inte, så står männen främst i fronten och de tvingas att döda, med eller utan sitt samtycke.

Det är rimligt att anta att detta är ännu värre för ryska soldater. Där män beordras att döda, med en medvetenhet att detta våld inte bara drabbar andra soldater, utan även kvinnor och barn. Och inte minst viktigt så kan de inte rimligen försvara sina handlingar med att de skyddar sitt fosterland. Det blir inte bättre av att de samtidigt säkerligen ställer sig frågan varför militärövningen övergick i en invasion av ett annat land, närliggande i kultur, språk och historia.

Läs även: Dan Korn: ”Fredsvänner” orsakar krig men kan ändå se sig som lite finare

Över en miljon kvinnor och barn har flytt Ukraina. De drabbas inte av fysiskt våld eller tvingas att utöva våld, men utsätts likväl för psykologiskt våld genom att separeras från sina män, andra anhöriga och deras hem. Deras utsatthet av psykologiskt våld ska inte förminskas, forskning visar att psykologiskt våld ofta upplevs som värre än fysiskt våld.

Kriget är den ultimata ojämlikheten. Kvinnliga flyktingar kan påverka sin situation och undkomma fysiskt våld, soldaterna är män som saknar den möjligheten och tvingas att båd utsättas för, och utsätta andra för, våld och död.

Här kommer vi till den intressanta frågan, i vilken grad skiljer sig ojämlikheter i krig från jämlikheten i dagens fredliga Sverige? Svensk genusdebatt handlar ofta om mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Det faktum att män utsätts för mer våld i allmänhet glöms ofta bort. Män är alltså betydligt oftare offer för våld i vårt samhälle, ett våld som är vanligare än det i nära relationer. Och räknar man med mildare våld i nära relationer så försvinner könsskillnaderna. Dessutom begår män i Sverige självmord ungefär tre gånger oftare än kvinnor.

Kanske än viktigare är det psykologiska våldet i nära relationer, där män ofta är drabbade. Män förlorare oftare vårdnadstvister med associerad smutskastning, tappar oftare kontakten med sina barn, där 91 procent av fallen av enskild vårdnad går till mammor. Samtidigt har män svagare relationella kontaktnät, blir oftare utsatta för skilsmässor där runt 60 procent av initiativen kommer från den kvinnliga parten, och mår sämre efter separationer.

Läs även: Brinkemo: När kriget kommer och ställer frågor

Sammanfattningsvis: Män är de primära offren för våld i samhället. Kriget i Ukraina drabbar givetvis alla människor i regionen, men ukrainska och ryska soldater drabbas mest av det könsrelaterade våldet. Genusaspekten av våld är här en viktig faktor vi behöver förhålla oss till och liknande ojämlikheter mellan män och kvinnor återfinns även i Sverige.

Sverker Sikström (C), professor i psykologi
Golnoush Keshavarzi (C), Centerkvinnornas förbundsstyrelse
Xerxes Fardid Faez (C), tandläkare

----
Vill du publicera dig på Bulletin Debatt eller inkomma med replik? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu