Sjunkande läsförståelse tycks i hög grad handla om att elever inte läser på papper och än mindre i riktiga läroböcker. Det är hög tid att lämna det digitala experimentet åt sidan – riktiga böcker är vägen till elevernas och landets framtid, skriver dagens debattör Ingemar Östlund.
Den sjunkande trenden sedan år 2001 i läsförståelse för årskurs 4 fortsätter. I den internationella läsförståelseundersökningen PIRLS sjunker läsförståelseresultatet i Sverige för årskurs 4 med 12 poäng till 544 år 2021 jämfört med år 2016, redovisar Skolverket.
Läs även: DEBATT: Skolans kvinnliga perspektiv förtrycker pojkar
Sverige måste kunna försörja sig i framtiden, så vi har att vända den nedåtgående trenden i läsförståelse och studieresultat. Det är visat i flera forskningsstudier metoden att läsa text på papper, med fördel i läroböcker,ökar läsförståelsen och studieresultat, till exempel i Delgado. P et al, 2018. Vi jämförelse kan vi konstatera att vid högskolestudier en hög andel av texterna i böcker. Vi kan inte fortsätta experimentet att i unga år alltmer lägga läroböcker åt sidan.
Barn med sämre förutsättningar, exempelvis sådan som växer upp med få böcker i hemmet, är särskilt drabbade. Lärare måste få tiden att arbeta som lärare, inte kopieringsmaskinsbiträden, för att det inte köps in läroböcker. Läroböcker må kosta en slant men kostnaden blir skyhögt högre i framtiden om dagens unga elever får sämre förutsättningar att få ett arbete på grund av sämre läsförståelse och studieresultat.
Läs även: Lidström: Vad skolan var och kunde vara
Med en gedigen och ökad grundkunskap uppbyggd under årskurs 4 - 6, med den övervägande delen från heltäckande läroböcker, får eleverna en språngbräda till årskurs 7-9, som ofta är de tre tuffaste utbildningsåren. Med ett stort kunskapsberg från mellanstadiet finns bästa förutsättningar för ett framgångsrikt högstadium med bästa slutbetyg i årskurs 9.
Det i sin tur ger bästa förutsättningar inför gymnasievalet oavsett om man väljer en teoretisk inriktning eller en mer praktisk. Med en ökad grundkunskap från grundskola och därpå gymnasieutbildning finns en starkare kunskapsplattform både vid högskole-/universitetsval eller en mer praktisk yrkeskarriär.
För nya svenskar bidrar en förstärkt kunskap till självförtroende i det nya landet och ökade möjligheter till arbete. Sammantaget med en satsning på läroböcker står Sveriges framtida försörjning på en förstärkt kunskapsgrund. Det förbättrar möjligheterna att man får ett arbete vilket betyder enormt mycket för den egna hälsan och folkhälsan i Sverige.
Läs även: DEBATT: Så sänker vi matpriserna
Ingemar Östlund
Studerar folkhälsovetenskap, Kristianstad
