I rapporteringen om Reform UK:s stora framgångar i de brittiska lokalvalen den 7 maj 2026 – där partiet vann över 1 400 fullmäktigeplatser och tog kontroll över flera kommuner – valde SVT att kalla partiet ”högerpopulistiska Reform UK” utan att förklara vad epitetet egentligen syftar på eller varför det är relevant.

Läs även: Holmgren: ”Populistseger” i Storbritannien enligt media

Reform UK är nationellt och kulturellt konservativt med en ekonomisk politik som sänker skatter, minskar byråkrati och skyddar brittiska arbetare mot import av billig arbetskraft. Dess politiska profil ligger nära arbetarklassens erfarenheter och prioriteringar – nämligen oro över massinvandring, kulturell splittring och en välfärd som inte längre känns rättvis, något många svenska arbetare känner igen och uttrycker genom att rösta på SD. Epitetet högerpopulistisk är därför en osaklig beskrivning av Reform UK. Formellt sett är det därför ett lagbrott då SVT ska vara saklig och opartisk.

Genom att sätta stämpeln ”populistisk” förskjuter man fokus från sakfrågor till värdering och placerar politiska motståndare utanför det legitima samtalet. Etiketten fungerar som ett språkligt verktyg som formar opinionen och gränserna för det offentliga språket. Även om Reform UK ofta beskrivs som högerpopulistiskt i delar av medierna, är det anmärkningsvärt att public service konsekvent använder ett sådant nedsättande epitet på högerpartier, medan motsvarande epitet nästan aldrig förekommer på vänstersidan. Vänsterpartiets ungdomsförbund bekänner sig öppet till kommunism – ändå hör vi aldrig ”vänsterextremt”. Vi har heller aldrig hört talas om ”klimatpopulister” när det gäller Miljöpartiets politik.

Varför ska den stora andel av svenskarna som har högersympatier tvingas fortsätta bli både besvikna och förvånade över att SVT konsekvent förmedlar ett vänsterperspektiv med värdeladdade och nedsättande epitet? SVT och SR tycks utgå från ett vänsteraktivistiskt perspektiv som norm, oavsett vad stadgar, sändningstillstånd eller public service-lagen (prop. 2024/25:166, 5 §) säger om opartiskhet och saklighet. SVT måste leva upp till sin objektiva roll och inse att man agerar partiskt när vänsterextrema organisationer uppenbarligen slipper motsvarande nedsättande epitet.

Konflikten mellan höger och vänster handlar inte om rika och fattiga, som det tydliggjordes i en Bulletinartikel. Den handlar om självständighet mot beroende. Högern utgår från att människor är kapabla att fatta egna beslut. Vänstern utgår från att politiker och myndigheter ska styra mer. När Reform UK (och SD i Sverige) talar om nationell kontroll och motstånd mot statligt överberoende kallas det plötsligt ”populistiskt”.

Enligt lagen ska public service utövas opartiskt och sakligt. Fortsatt användning av asymmetriska epitet är inte bara arrogant – det är ett allvarligt förtroendeproblem. Extra arrogant är det med tanke på att högermänniskor har klart lägre förtroende för public service.

Formellt sett ska dylika övertramp hanteras av Granskningsnämnden. Vid en tidigare anmälan om negativa epitet för högerorganisationer behandlades ej anmälan med motiveringen att motsvarande ärende behandlats tidigare. Arrogant svar från en myndighetsliknande enhet som har att kontrollera public services saklighet och opartiskhet. Vi i föreningen Medborgarperspektiv.se ser Granskningsnämnden som tandlös, närmast en kuliss för att invagga omvärlden i tron att public service är opartisk och saklig.

Public service borde åtminstone nu bemöda sig att förklara varför de ser Reform UK som ett parti som med förenklade argument söker väljarnas förtroende.

Nu får det vara slut på public services arrogans! Skärpning! Särskilt nu när vi snart ska ha val.

Åke Thunström, ordförande

Lars Bernhoff

Föreningen Medborgarperspektiv.se