Efter år av slapphänthet har Socialdemokraterna förstått att väljarna gillar hårda tag mot brottsligheten. Nu försöker man ta åt sig äran för Tidöpartiernas arbete genom en ”maffialag”. Detta skriver Sverigedemokraternas Josef Fransson.
Tidöregeringen har under denna mandatperiod tagit sig an att bekämpa den växande organiserade brottsligheten, och detta gör vi nu i en omfattning och i en takt som saknar motstycke i svensk historia. Reformerna handlar om rivande av sekretess mellan myndigheter, kriminalisering av samröre med kriminella sammanslutningar, utvidgat straffansvar för nätverksbrott, återtagande av medborgarskap och utvisning, bekämpande av infiltration i myndigheter genom utökade registerkontroller, nya möjligheter att beslagta kriminellas egendom, striktare rutiner och begränsningar för besök och kommunikation för gängkriminella inom kriminalvården och mycket, mycket mer. Rättsvårdande myndigheter har nu fått resurser, verktyg och politisk uppbackning som aldrig tidigare.
Socialdemokraterna har insett att man hamnat långt upp på läktaren vad gäller kriminalpolitiken. I desperation har man hämtat upp ett gammalt SD-förslag om införande av en maffialagstiftning som Jimmie Åkesson lade i riksdagen första gången 2011. Det finns dock en väsentlig skillnad, nämligen att det vi föreslog då i mångt och mycket nu har införts, om än paketerat i flera olika propositioner. Socialdemokraternas förslag om maffialag är i princip helt innehållslöst och de kan inte göra mycket annat än att lysa med lånta fjädrar och hoppas att man därigenom ser handlingskraftig ut inför väljarna.
Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho kritiserar regeringen mer eller mindre till dagligdags för gängkriminellas skjutningar och sprängningar. I sociala medier kräver hon återkommande just en svensk maffialag.
I sammanhanget har jag till Carvalho sammanställt viktiga delar av det som regeringen genomför i kampen mot den organiserade brottsligheten. Utifrån detta har jag bett henne konkretisera vad hon saknar och som socialdemokraterna skulle komplettera med. Jag möts inte helt förvånande av total tystnad.
Här om dagen var Carvalho återigen ute och krävde en maffialag, nu där hon faktiskt konkretiserade att man ”inom ramen för detta vill utreda möjligheten att åtala juridiska personer för att komma åt maffians företag som de använder för att begå brottslighet”. Och det låter ju intressant. Men som av naturen nyfiken frågade jag då Carvalho vad som skiljer Socialdemokraternas förslag från rådande ordning från 1986, där man kan åtala företag för exempelvis bokföringsbrott och döma ut en så kallad företagsbot. Återigen möts jag av total tystnad trots idoga försök att få svar.
Nyligen gick Magdalena Andersson ut med att hon ville ha en tioårig pakt med Moderaterna för att bekämpa gängkriminaliteten. Men denna önskan om en pakt har inget att göra med omsorg om det svenska folket, det är av omsorg om sitt parti. Man har insett att man blivit helt irrelevant och nu vill man smeta ut sina misslyckanden och sin inkompetens.
Socialdemokraterna har med all önskvärd tydlighet visat att de är helt tomma på idéer för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Deras utspel är snarare att likna vid bondfångeri. Vid valvinst ska man dessutom samarbeta med partier som i nästan varje avseende är emot Tidö-samarbetets reformprogram. Det bästa Socialdemokraterna kan göra för lag och ordning är att hålla sig undan och inte slösa vår tid.
Josef Fransson (SD)
Riksdagsledamot
