Debattören Bengt Sareld berättar på Bulletin Debatt 27 april att han blockerats i sociala medier av Svenska kyrkan, som tycks strypa sitt eget projekt Dialog för interreligiösa frågor. Det är anmärkningsvärt även ur ett utomkyrkligt perspektiv.

Läs även: DEBATT: Religionsdialog inom Svenska kyrkan kräver öppenhet

Svenska folket – oavsett medlemskap i Svenska kyrkan eller om individen är med eller utan religiös hemvist i andra samfund – trakteras i varierande grad med Svenska kyrkans politiska propaganda.

Särskilt påtagligt blir det när statens och Svenska kyrkans utrikespolitik sammanfaller, som i Palestina–Israel-frågan, eller inrikespolitiskt som i kyrkans multikulturella utopier och ljumma fördömande av extremistiska, och inte sällan våldsbejakande, islamska företrädare.

Svenska kyrkans blockering av Bengt Sareld illustrerar dess missriktade positionering gentemot yttrandefriheten i dag och imorgon.

Den så kallade skilsmässan mellan Svenska kyrkan och staten år 2000 var endast partiell. Alla religiösa samfund har att förhålla sig till Lagen om trossamfund (1998:1593). Det gäller dock inte Svenska kyrkan, den specialregleras i Lagen om Svenska kyrkan (1998:1591).

Svenska kyrkan ska finnas över hela Sverige och kyrkans verksamhet och förvaltning styrs i de flesta beslutsprocesserna av partipolitiskt valda aktörer.

Läs även: S och C: Svenska kyrkan ska utreda om Israel är apartheidstat

Svenska kyrkans oblyga myndighetsaktivism färgar av sig på det offentliga samtalet och den spiller över på Sverigebilden både internationellt och inrikespolitiskt.

Svenska kyrkan driver som statligt associerat organ interreligiösa projekt vars utfall förknippas med regeringens nu rådande utrikespolitiska profil gentemot såväl demokratier som diktaturer och teokratier.

Följande reformer vore önskvärda:

• Lagen om Svenska kyrkan ska skrotas fortast möjligt. Svenska kyrkan och andra religiösa samfund ska framgent verka på egna meriter och resurser.
• Myndigheten för stöd till trossamfund ska avvecklas snarast möjligt.
• All löpande stödfinansiering till religiösa samfund ska upphöra.
• De samfund som så vill och kan ska själva driva nationella och internationella religiösa projekt och dialoger med egna resurser.
• Integration med hjälp av civilsamhällets aktörer (inklusive samfunden) ska kunna stödjas med strikt offentlig projektfinansiering med demokrativillkor, resultatuppföljning och aldrig inbakas i löpande verksamhetsbidrag.
• Offentliga bidrag till Svenska kyrkans kulturfastigheter ska fortsätta enligt gällande regelverk och på nuvarande nivåer.

Läs även: Lindén: Svenska kyrkan ägnar sig åt ruffel och båg

Inför valet 2022 behöver partierna forma en reformerad religionsfrihet med tydliga rättigheter och skarpa begränsningar inom ramarna för FN:s mänskliga rättigheter och konventioner.

Ulf Lönnberg
Samhällsdebattör som driver bloggen Svensk religionspolitisk debatt