Under årtionden lovade Sverigedemokraterna att lösa landets asylrelaterade problem. Men efter en middag på Tidö slott mojnade den Sverigedemokratiska stormen, och två år senare har det inte skett någon större förändring gällande utdelning av svenska medborgarskap. Har Jimmie Åkesson tagit sig vatten över huvudet med alla dessa år av vallöften?

Sverigedemokraterna har misslyckats med den enda frågan de alltid har prioriterat högst – asylrelaterad invandring. När partiet 2022 valde att agera regeringsunderlag förhandlade de till sig vad de utlyste som en ny riktning för Sveriges asylpolitik.

Men regeringen har nu haft makten i över två års tid, och under tiden har drygt 121 000 nya medborgarskap delats ut. Nu sprids ett missnöje bland partiets väljare.

När Sverigedemokraternas väljare frågar hur partiet fortfarande kan stötta regeringen svarar den tidigare SD-toppen Mattias Karlsson på plattformen X:

“Därför att det är bättre att saker blir 50% bättre än 100 % sämre. Förstår faktiskt inte varför vissa har så svårt med den ekvationen.”

Det svåra med ekvationen är att Sverigedemokraterna under trettio års tid haft en betydligt hårdare retorik än övriga partier, särskilt vad gäller den asylrelaterade invandringen. Man har gett sken av att vara den enda lösningen på problemet.

Dessutom menar Sverigedemokraterna att övriga partier inte kan lösa Sveriges problem, eftersom de har varit med och skapat dem. Detta på grund att de folkvalda ska ha föredragit det politiska spelet framför medborgarnas bästa.

När partiet nu enbart lyckas till hälften med sina förhandlingar om sin hjärtefråga, så är det inte bara frågan i sig som är den största förlusten. Istället är det hopplösheten kring att det politiska spelet även har infekterat Sverigedemokraterna. Har Sverigedemokraterna slutligen blivit en del av den maktelit och byråkrati de svurit att besegra för den svenska nationens bästa?

Svenska folket har givit en borgerlig regering – tillsammans med ett parti med högerextrem historik – sitt förtroende för att lösa vårt lands akuta problem med hårdare tag. Men trots att partierna får en demokratisk majoritet så bromsar det byråkratiska systemet beslutsprocessen till den nivå att ingen märkbar skillnad skett under två års tid.

Den starka byråkratin segrar helt enkelt över de svaga Tidöpartierna. Lobbyisterna och tjänstemännen väger tyngre än den demokratiska majoritetens vilja. Var värmen i Tidö slott tillräckligt behaglig för att tämja Sverigedemokraternas ledning? Kan partiets nyvunna fäbless för halvdana resultat leda till en tillbakagång för partiet?

Hur ska Sverigedemokraterna hantera den nuvarande besvikelsen? Sedan Assads fall i Syrien har Jimmie Åkessons uttalat att det är “viktigt att uppehållstillstånden omprövas”, och att Åkesson ska “ta upp frågan om skärpta ID-kontroller”. Dessutom vill Sverigedemokraterna “återkalla syriers uppehållstillstånd – även om islamister tar över”.

Är detta ytterligare ett exempel på mycket snack och lite verkstad?

Adam Ivehag

Programmerare och samhällsdebattör