Vare sig man gillar det eller ej är Europa och Sverige till stor del uppbyggt på kristna värden. Många av dessa är vi så vana vid att vi inte ens tänker på varifrån de kommer. Några av dessa är människovärdestanken, idén om att alla är lika inför lagen, att kvinnor har samma värde som män, att barn också har människovärde, att vi har ett förvaltarskapsansvar i relation till skapelsen, att kungen är underställd lagen (Gud), och att staten och kyrkan inte ska sammanblandas.

Läs även: DEBATT: Klassiskt liberala partiet vill aggressivt lämna medborgaren i fred

Alla partier står (medvetet eller omedvetet) för många av dessa kristna värderingar. Man kan hävda att dessa värden är allmänmänskliga. Och i viss mening är de det. Men de skulle aldrig ha kommit att dominera vår kultur om det inte vore för den kristna trons enorma inflytande. Genom vår kristna historia har dessa idéer varit självklarheter för majoriteten av svenskar. Men genom en långsam process under cirka 100 år har detta drastiskt förändrats. Vår kultur har i allt högre grad lämnat denna grund av kristna värden. Låt mig peka på tre områden där vi menar att kristna värden behöver återupprättas: äktenskapet, oföddas människovärde och civilsamhällets frihet.

Under lång tid har själva idén med äktenskapet urholkats och det har skett på många sätt. Idén om livslång trohet mellan en man och en kvinna anses idag förlegad – trots att vuxna som lever efter den idén skapar statistiskt sett de bästa förutsättningarna för sina barn. Värderingar spelar nämligen roll för hur våra liv och samhällen blir. När majoriteten vuxna inte längre bryr sig om äktenskapets grundidé – och äktenskapet istället reduceras till en fin men relativt innehållslös ceremoni, eller till ett sätt att få sitt val av partner accepterad av samhället – kommer äktenskapet inte längre att fungera som den skyddande institution det var tänkt.

Att cirka hälften av alla äktenskap spricker kan rimligen inte bero på att hälften av alla män som gifter sig är hustrumisshandlare eller missbrukare. Vuxnas självcentrering – allt i individualismens namn – skördar sina offer, och det är de svagaste (barnen) som får betala det högsta priset. Vi finns för att vara en genomtänkt och konsekvent motvikt till detta.

Det andra området rör människovärdet. FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna (som här talar utifrån den kristna människovärdestanken) börjar med orden: ”Eftersom erkännandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör människosläktet och av deras lika och obestridliga rättigheter…” Att ”tillhöra människosläktet” är alltså det nödvändiga och tillräckliga villkoret för att ha människovärde och obestridliga rättigheter.

Det råder inga vetenskapliga tvivel om att mänskliga embryon och foster tillhör människosläktet. Biologiskt talat skapas en människa i och med en fullbordad befruktning. Därför ska det ofödda barnet också åtnjuta det skydd som idén om människovärdet ger alla oss andra. Ett stort fysiskt beroende till modern kan aldrig trumfa detta inneboende människovärde. Kroppsligt självbestämmande är visserligen viktigt men redan idag är det i svensk lag begränsat på en rad olika sätt. Suicidala personer kan tvångsomhändertas. När det gäller droger och prostitution försöker vi begränsa kroppsligt självbestämmande. Och med rätta.

När det då gäller tredje part – i detta fall ett helt oskyldigt litet ofött barn – bör det vara helt självklart att kvinnans kroppsliga självbestämmande inte kan utsträckas till det ofödda barnets kropp. Den som tror på människovärdet – på riktigt alltså, och inte bara som en läpparnas bekännelse – måste därför bli abortkritiker. Vi finns för att genomtänkt och konsekvent värna människovärdet – även för de minsta medlemmarna i människosläktet.

Läs även: DEBATT: Nya och fler religiösa helgdagar splittrar Sverige

Ett tredje område handlar om statens roll i relation till medborgarna. Staten ska stå för en stark och tydlig etik – därav en konsekvent tillämpning av människovärdestanken också för ofödda. Men det betyder också att staten ska hålla sig borta från de områden där de etiska valen med rätta hör till familjen eller individen. All politisk och ideologisk detaljstyrning av våra liv ska upphöra. Staten och dess myndigheter ska inte ens ha ambitionen att ideologiskt försöka styra medborgarna. Därför ska civilsamhället (alla icke-vinstdrivande föreningar, kyrkor, samfund och organisationer) beskattas så lite som möjligt. Och privata gåvor till dessa ska vara avdragsgilla.

Staten finns till för civilsamhället – inte tvärt om! Och staten ska behandla alla parter i civilsamhället lika. Därför bör alla bidrag till kyrkor, samfund, moskéer och synagogor upphöra, såväl som alla statliga miljoner till RFSU och RFSL (och andra opinionsbildande organisationer). På så sätt kan staten inta den rätta neutrala (och samtidigt uppmuntrande) hållningen till alla delar av civilsamhället. Vi finns för att genomtänkt och konsekvent värna civilsamhällets rätt att få utvecklas utan statlig styrning.

Läs även: DEBATT: En politik för socialistiska skattesänkningar

I dessa tider då Sverige lämnar den kristna värdegrund vi faktiskt byggt vårt samhälle på är vår devis ”back to basics”. Vi måste återupprätta, återupptäcka och åter uppskatta den grund vi står på – och bygga vidare på den. Därför finns Kristna Värdepartiet!

Mats Selander
Ordförande Kristna Värdepartiet