Den 8 januari skedde den allvarligaste incidenten i det europeiska elsystemet på 15 år. Frekvensen i den nordvästra delen av Europa sjönk på några sekunder till 49,74 Herz, samtidigt som frekvensen i den sydöstra delen steg till 50,60 Herz och systemet splittrades upp i två delar. Resultatet blev att strömmen slocknade på båda sidor av gränsen och det tog cirka en timme att stabilisera systemet med hjälp av upphandlad effekt från Frankrike och Italien.

Den europeiska stamnätsorganisationen ENTSO-E håller på att analysera händelseförloppet men de första rapporterna pekar på att flera kraftverk av okänd anledning kopplades bort från nätet och orsakade incidenten.

Antalet incidenter ökar 

Stefan Zach är kommunikationsansvarig på det stora österrikiska energiföretaget EVN. Företaget äger både vind- och vattenkraft, samt en stor del av det österrikiska elnätet. I ett debattprogram varnar han för att experter förutspår att det Europeiska elsystemet kommer att drabbas av en stor blackout inom fem år, samt att det kan ta upp till tio dagar innan elsystemet är återställt.

– Orsaken är att de flesta länder i Europa håller på att ersätta planerbar energi med icke- planerbar energi som vind och sol samtidigt som det finns allt mindre reglerbar kraft att stötta upp systemet med. Det är också svårt att förutse händelseförloppet om systemet skulle fallera på grund av kaskadeffekter mellan de olika länderna, säger Stefan Zach till Bulletin.

Hans eget land Österrike är ett exempel där riskerna ökar. Landet ska tredubbla vindkraftskapaciteten fram till 2030, samtidigt som gamla koldrivna kraftverk ska läggas ned. Det är en bra utveckling, menar Stefan Zach, men han understryker att det behövs reglerbar kraft som kan stödja systemet om det skulle behövas. 

– Antalet incidenter i det österrikiska kraftsystemet har ökat från cirka 15 till 240 stycken årligen på tio år. Jag skulle vilja se en satsning på små flexibla gasdrivna turbiner som vid behov kan stödja systemet. Men det finns inte någon politisk vilja för det. Framför allt De Gröna är emot gas i elsystemet, säger Stefan Zach.

Risker med ett sammankopplat system

Det är risker som Österrike delar med Sverige. Ulf Moberg, teknisk direktör på myndigheten Svenska kraftnät, och en av dem som ansvarar för det svenska kraftnätets tekniska förutsättningar, gick nyligen ut och konstaterade att framtidens elsystem står inför stora utmaningar. 

– Det pratas ofta om att man vill ha ett lika robust kraftsystem som tidigare, men det är inte riktigt så i dag. Vi befinner oss i en utmanande tid för kraftsystemet. Samtidigt som elberoendet ökar, pågår utvecklingen mot mer väderberoende oplanerbar elproduktion och minskade marginaler, menar Ulf Moberg.

Svenska kraftnät lyder under lagkrav om att arbeta förbyggande, skyddande och begränsande. Lagen uppger att systemen ska vara gjorda för att kunna hantera en blackout. Det viktiga är hur snabbt beredskapen kan byggas upp och på så sätt hindra en eskalering. När det kommer till incidenten i Europa var man tvungen att hantera en system-split och köra systemet i två så kallade “öar”. Att det gick bra till slut visar att Europa är relativt väl förberedda trots att det var ett allvarligt läge.

Mats Nilsson, docent och nationalekonom med inriktning på energi- och miljöproblem vid Södertörns högskola, menar att Europas komplexa och sammanlänkande system är känsligt för just minskade marginaler.

– Det betyder att om det sker en stor störning i ett land så kommer den att sprida sig till grannländerna. Det är de så kallade kaskadeffekterna.  Så var det inte tidigare. Då kunde till exempel Frankrike får en stor störning utan att det påverkade något annat land.

För Sveriges del har marginalerna i systemet minskat i och med att kärnkraftsverket Ringhals 1 fasades ut vid nyår, vilket innebar en förlust på cirka 800 MW planerbar energi i södra Sverige. Vid det förra årsskiftet kopplades även Ringshals 2, med en effekt på cirka 900 MW, bort. Samtidigt ska stora mängder icke-planerbar vindkraft kopplas på systemet.

Finns det någon risk för en blackout i Sverige?

– Personligen är jag övertygad om att vi kommer få se en stor störning i det svenska systemet relativt snart. Sen vet jag inte om jag vill kalla det blackout, säger Mats Nilsson.

Vad skulle kunna utlösa en sådan störning i det svenska systemet?

– Det skulle kunna vara en smällkall vinterdag när elbehovet är stort och ett av de återstående kärnkraftverken går ned av någon anledning. Eller att en ledning mellan Norge och Sverige kopplas ifrån.

Vad innebär det – att elen försvinner i en vecka?

– Nej, det tror jag inte. Det svenska elsystemet är en del av det nordiska och inte lika sammanlänkat som det europeiska. Men en störning som resulterar i att någon region eller ett område är utan ström i en dag, eller några timmar, ser jag som troligt.

– Att det kan ta en vecka i Europa beror på att när systemet går ned, måste det startas om stegvis. Och eftersom det är ett väldigt stort system skulle det ta lång tid, fortsätter Mats Nilsson.

Östeuropa satsar på kärnkraft

Ett orosmoln från ett europeiskt kraftperspektiv är att Tyskland nästa år ska ta det sista steget i den energipolitik man döpt till “Die Energiewende” och stänga ned all kärnkraft. Det betyder att Tyskland blir helt beroende av vindkraft, kolkraft och rysk gas. 

Stefan Zach menar att detta kommer att öka riskerna för det stora och sammanlänkade europeiska kraftsystemet.

– Om kraftsystemet går ned, måste man kunna stabilisera det väldigt snabbt. Tyskland kommer inte att kunna hjälpa till med det på samma sätt när man stängt ned sin kärnkraft vilket höjer risken.

Mats Nilsson är kritisk till den tyska energipolitiken.

– Den är inget annat än ett stort haveri. Inte minst från ett Co2-perspektiv, säger Mats Nilsson.

Hur kommer det sig att många länder i Östeuropa, som till exempel Polen, satsar på kärnkraft?

– Ska du satsa på klimatet ska du ha en blandning av vindkraft, kärnkraft och vattenkraft, om det finns tillgängligt, men framför allt ska du undvika kolkraft. I Östeuropa satsar man på kärnkraft eftersom man vill fasa ut kol, men man har inte råd att ta några risker med att bygga ut vindkraften, säger Mats Nilsson.

Kan olika lösningar med till exempel batterier och lagring hjälpa till att lösa dessa problem?

– Ja, men när det gäller till exempel batterier, kan de lagra kraft för användning upp till fyra timmar. Men det finns inga batterier som kan lagra kraft så att du har för en veckas användning. Man kan i stället ”lagra” energi genom att göra till exempel vätgas. Men det går åt mycket el för att göra detta. Det är en rätt dyr lösning med ett system som bygger på vindkraft och lagring, säger Mats Nilsson.

Läs mer: Nu stänger Ringhals 1 – “Oerhört bråttom att det vidtas åtgärder”

Läs mer: Efter köldknäppen: Svenska kraftnät mobiliserar effektreserven

Läs mer: Striden går vidare då Malung beslutar om vindkraft

TEXT: Martin Berg