Den tidigare superstjärnan i dansk migrationspolitik, Inger Støjberg, ska gå i fängelse. I sextio dagar och nätter, för att vara exakt, och det ska hon därför att hon förra måndagen förklarades skyldig till att ha kringgått lagen som utlännings- och integrationsminister 2016 på grund av en instruktion från ministeriet om att alla par på danska asylcenter, där hustrun var under arton år, skulle skiljas åt. Denna instruktion har nu, sex år senare, visat sig vara olaglig.

Redan 2017 drog Folketingets Ombudsmand slutsatsen att instruktionen var olaglig, därför att paren ansågs ha rätt till individuell prövning. Så låg ärendet en tid. Men efter valet 2019 uppstod majoritet för att tillsätta en kommission och anställa två advokater som skulle överväga om det fanns skäl att åtala Inger Støjberg vid riksrätten.

Risken att knytas vid dansk politiks största skampåle gjorde saken särskilt eldfängd och Støjberg, som vid tillfället var vice partiledare i det borgerliga partiet Venstre, var tvungen att finna sig i att hennes egen partiledare, Jakob Elleman-Jensen, understödde ett åtal mot henne.

Själv menade hon att striden handlade om att förhindra barnbrudar i Danmark. Det gjorde den väl också, men frågan är om man som minister skall vränga lagen eller att arbeta på att få den ändrad.

Riksrättens dom väntades med stor spänning och mottogs med chock av den anklagade. Med rösterna 25–1 gav domarna tydligt besked: Ministern hade handlat olagligt. Huvudpersonen tolkade den dock omedelbart annorlunda. Domen var politisk och ett nederlag för danska värderingar. Hon nekade till att ha gjort något fel, i varje fall moraliskt sett.

Läs även: Jalving: Kaos är den nya ordningen i dansk politik

Konflikten mellan rätt och moral är lika gammal som den västliga civilisationen och Støjberg har till viss del lyckats bli martyr. Men konsekvenserna är oöverskådliga.

Den danska borgerligheten, som faktiskt går framåt i opinionsundersökningarna, tack vare framgångar hos Konservative, Nye Borgerlige och Liberal Alliance – och ett pressat socialdemokratiskt parti – är mera splittrade än någonsin, inte minst när det gäller frågan om att befria dansk migrationspolitik från internationella konventioner som inte är beräknade för massimmigration.

Dessutom är osäkerheten om vilken politisk roll Inger Støjberg kommer att få i framtiden stor. Om hon hade frikänts i Riksrätten hade hon förmodligen kunnat sätta sig till rätta i partiledarstolen hos Dansk Folkeparti, som befinner sig i en djup kris och som ska välja en ny ledare i januari.

I Støjbergs tidigare parti Venstre mottogs domen med stor tillfredsställelse och på sina håll med ännu större skadeglädje. Søren Pind, tidigare kollega till Støjberg och i dag en ofta citerad kommentator, satte rekord i retorik genom att kalla henne ”vaneförbrytare”, alltså en person som alltid kommer att vara kriminell. Det finns knappast något annat parti i Danmark där man hatar varandra så innerligt som i Venstre, det tidigare stora bondepartiet, som i dag leds av en urban överklass.

Men allt detta är bara början på nästa kaotiska kapitel i dansk politik. För om det skall fällas dom över Inger Støjberg på grund av en rätt obetydlig detalj, varför ska då statsminister Mette Frederiksen (S) gå fri, när hon beordrade en hel näring – minkuppfödseln – nerlagd på grund av covid-19?

Läs även: Den danske integrationsministern: ”Min dröm är noll asylsökande i Danmark”

Själv menar statsministern att dödandet av de danska minkarna förra året inte var ett grundlagsbrott. Men i båda fallen – instruktionen om skiljandet av paren och i minkfrågan – sattes saker mycket snabbt i rullning utan grundlagsstöd. Ja, statsministerns departemenstchef Barbara Bertelsen satte verkligen det hela på plats genom ett lakoniskt sms som löd ”Stäng skiten!”, något som säger mer än tusen ord. Ändå har statsministern ingen kommentar till frågan vilken skillnaden är mellan henne och Inger Støjberg.

Om kaoset i dansk politik är skit, så verkar det ha kommit för att stanna.