Kriget i Ukraina har pågått ett år, 365 dagar, idag. För att möjligen få en förståelse för framtiden måste man titta bakåt. Om man ska kunna säga något om Ukrainakrigets utveckling måste man förstå hur det sett ut från start.

Kriget bröt ut den 24 februari 2022 när den ryske presidenten Vladimir Putin valde att låta ryska pansarvagnar rulla över Ukrainas internationellt erkända gränser, en invasion som han kallade en “särskild militär operation” och en ”avnazifiering” av Ukraina.

Idag har det passerat exakt ett år sedan Putin valde att invadera.

Kreml hade räknat med några få månader av krig, varefter man skulle kunna installera en passande marionettregering. Det såg nästan ut att kunna gå vägen i inledningen av kriget när man snabbt avancerade och närmade sig Ukrainas huvudstad Kiev med stormsteg.

Hade Kiev fallit då, hade vi möjligen sett ett förlorat Ukraina idag.

Så blev det nu inte och de ukrainska trupperna lyckades trycka tillbaka den ryska framryckningen, och ryssarna valde istället att lägga sitt fokus på Ukrainas östra samt södra delar.

Till en början avancerade de ryska trupperna avsevärt, men det var blodiga strider och ett hänsynslöst offrande av soldater som gav ryska framgångar i bland annat Mariupol och Luhanskprovinsen.

Hela västvärlden tog starkt avstånd från Ryssland. Internationella företag som Macdonald’s, H&M, Coca-Cola, med flera avslutade alla sina verksamheter i landet. Internationella organisationer införde sanktioner mot Ryssland och än idag ligger sanktioner för handel och ekonomi kvar.

Kriget har inte alls gått enligt Kremls planer.

Situationen för Ryssland

För närvarande ockuperar Ryssland viktiga delar av södra Ukraina som Cherson, Zaporizhzhia och i stort sett hela Luhanskprovinsen och ungefär halva Donetskprovinsen. Ett möjligt mål för Ryssland som det talats om sedan tidigare är att ockupera hela Donbassregionen, det vill säga både Luhansk och Donetsk.

Det är möjligen där den ryska storoffensiven är att vänta eller möjligen även söderut mot Charkiv.

Totalt sett beräknas Ryssland ockupera 15 procent av Ukrainas territorium för närvarande, enligt siffror från Institutionen för studium av krig (ISW). De senaste månaderna har dock inte gett några stora ryska framgångar i kriget, även om Ryssland har vunnit viktiga strategiska platser som Soledar, och närmar sig Bachmut.

De senaste månaderna har man bara lyckats ockupera mindre än en procent av det ukrainska territoriet.

Även denna begränsade framgång har skett till höga kostnader. Enligt generalstaben för den ukrainska försvarsmakten har Ryssland förlorat närmare 150 000 soldater sedan krigets start. Enligt tankesmedjan International Institute for Strategic Studies (IISS), ska Ryssland även ha förlorat 40 procent av sina stridsvagnar. De ska ha gått från 2 927 stridsvagnar till att i dag ha omkring 1 800 stridsvagnar. Förlusterna på den ryska sidan är stora och det gäller manskap såväl som krigsmateriel.

Frågan är varifrån Ryssland kan tänkas införskaffa mer vapen. Hittills har man köpt in en stor mängd iranska kamikaze-drönare och det finns även uppgifter om att Kina överväger att börja sälja vapen till Ryssland. Kreml är i ett desperat läge och det gäller även de stora förlusterna av soldater som uppgår till åtskilliga tiotal tusen.

Under hösten förra året kallade Putin in 300 000 reservister, varav 150 000 nu ska vara färdigutbildade, men de har fortfarande inte satts in. De kommer eventuellt att sättas in i den förväntade ryska storoffensiven.

För närvarande beskjuter Ryssland både östra och västra Ukraina. De träffar både energiinfrastruktur och civila mål. Det talas om den ryska storoffensiven som är oklar när och var den kommer att ske. Vad som kan väntas är ett stort ryskt pådrag och blodiga strider. Möjligen är Donetsk platsen där det kan ske, så att Putin kan uppvisa en vinst på hemmaplan, där stämningen börjar bli allt mer kaotisk. Kritiken mot kriget har hörts från både högt uppsatta till vanliga medborgare, men detta har tystas ner fort. Ryssland står ostadigt, man förlorar stort och allt mer ifrågasättande röster till kriget börjar träda fram.

Situationen för Ukraina

Ukraina trycker för närvarande på i söder vid Cherson, i öst nära Kreminna och vid Bachmut. Det är blodiga strider i konfrontationer med rysk trupp vars liv offras hänsynslöst för ryskt avancemang.

Ukrainas soldater är väl utrustade i jämförelse med Rysslands och har betydligt modernare och mer avancerade vapen för såväl defensiv som offensiv strid.

Trots detta är det ett faktum att även Ukraina har haft stora förluster. Det finns inga officiella siffror för hur många ukrainska soldater som stupat, men förlusterna uppskattas till ungefär likvärdiga med de ryska, om än något lägre. Enligt den norska försvarschefen Eirik Kristoffersen har Ukraina förlorat runt 100 000 soldater i kriget.

Hur mycket krigsmateriel man förlorat är oklart, men det är inte en lika kritisk fråga som för Ryssland i och med att Ukraina får ett kontinuerligt militärt och ekonomiskt stöd från Väst. Bara i veckan uppgav den amerikanske presidenten Joe Biden vid sitt besök i Kiev att USA tänker bidra med ytterligare ett militärt stödpaket värt 500 miljoner dollar.

Totalt sett har USA bidragit med närmare 25 miljarder dollar till Ukraina sedan kriget startade.

Utöver militära förluster uppskattas antalet dödade civila till minst 30 000. Den officiella siffran från FN:s kontor för mänskliga rättigheter ligger dock lägre, man har talat om 8 000 döda civila och över åtta miljoner ukrainare som har flytt landet. Kostnaderna för förstörelsen under kriget uppgår till flera hundra miljarder dollar och enligt siffror från German Institute of Economics kostade kriget i Ukraina den globala ekonomin över 1,6 biljoner dollar förra året.

Ukraina försvarar sig för närvarande med framgång och Ryssland lyckas inte avancera mycket, och ju längre tid kriget pågår, desto starkare blir Ukraina och desto svagare blir Ryssland. En bidragande faktor till detta är att Ukraina har ett ständigt flöde av krigsmateriel från Väst. Det är i det avseendet viktigt för Ukraina att Väst fortsätter förse dem med det materiel som det ukrainska försvaret efterfrågar. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har under senare tid efterfrågat stridsflyg från Väst, något som inget land nappat på. Många västerländska politiker ser leveranser av stridsflyg som något som ligger på gränsen till aktivt deltagande i kriget, och fruktar inte minst att Ryssland skulle se det på det sättet.

Krigets framtida utveckling

Kriget har idag pågått 365 dagar. Hur många fler dagar ska behöva passera innan kriget tar slut? Det är självfallet svårt att svara på. Slut på krig går aldrig riktigt att förutspå, varken i tid eller rum. Däremot går det möjligen att förstå bättre om man förstår krigets historia och hur det har utvecklat sig fram till idag.

Det är tydligt att de ukrainska trupperna står starkare än Rysslands, även om man kan notera begränsade ryska framgångar för närvarande. De ukrainska soldaterna har en betydligt högre stridsmoral och skicklighet. Dels handlar det om att Ukraina för kriget på hemmaplan, men även om att man är bättre utrustade än vad Ryssland är. De ryska trupperna lider i sin tur av låg krigsmoral och står ensamma med föråldrade vapen medan Ukraina har ett ständigt inflöde av vapen från Väst.

Putins armé inte förberedd på det ukrainska försvarets motstånd, och är fortfarande inkapabel att hantera det, vilket syns tydligt i krigets utveckling. Även om de ryska trupperna avancerar i mindre utsträckning, är det i det stora hela Ukraina som lyckas hålla tillbaka och stegvis återta sitt territorium.

Det blir möjligen upplösningen på denna konflikt: Att Ukraina fortsätter att med militära framgångar störa ut den ryska offensiven totalt, så pass mycket att ryssarna tvingas inse att endast ett tillbakadragande är det kvarvarande alternativet. För att detta ska vara möjligt måste Väst fortsätta förse Ukraina med vapen.

Ett annat alternativ är att Ryssland lyckas dra ut på kriget så pass mycket att Väst tröttnar och stödet till Ukraina minskar. Då kan man lyckas överta vissa områden i söder och öst, möjligen hela Donbass, och förklara det som ryskt territorium. Därefter kan man vänta sig en frusen konflikt som det var mellan Ukraina och Ryssland tidigare med Krimhalvön, men nu på en desto större yta.

En diplomatisk lösning är nog det mest osannolika av alla scenarier. Varken Ryssland eller Ukraina är villiga att ta sig till förhandlingsbordet, oavsett vilka allierade som trycker på för det. Ukraina är inte villiga att kompromissa om en enda meter av sitt territorium och det med all rätt.

Ryssland skulle bara ta sig till förhandlingsbordet om man kunde vinna mark på det och det kommer inte Kiev att gå med på.

Därför är en diplomatisk lösning svår att se som möjlig, åtminstone inom en nära framtid.

Ett år, 365 dagar av krig, och inget slut är i sikte. Men med fortsatt stöd från Väst till Ukraina kan möjligen Ukraina komma att vinna kriget på sikt.

Om Ryssland vinner detta krig däremot, är frågan vilket land som står på tur därnäst. Därför är en ukrainsk vinst en vinst för oss alla.

Läs även: ANALYS: Ukrainakrigets realiteter och en långtidsprognos