”Chockerande”, säger EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson om hur flyktingar och migranter med våld pressas tillbaka vid EU:s yttre gränser.
En utredning krävs – samtidigt som hon själv får kritik för att ha agerat för mjukt mot medlemsländerna.
”Skuggarméer” av maskerade män trycker tillbaka flyktingar och migranter i Kroatien, Grekland och Rumänien, enligt en rapport i onsdags från journalistgruppen Lighthouse, som publicerats av flera europeiska tidningar och tv-kanaler.
Lighthouse har bland annat filmat så kallade ”pushbacks” vid kroatisk-bosniska gränsen och sedan noga granskat vilka som låg bakom.
Läs även: Danmark skickar taggtråd till Litauen – vill stärka EU:s gräns
”Männen hade utrustning och uniformer som används av den kroatiska polisens kravallpolisgren. Tyska (tv-kanalen) ARD har intervjuat visselblåsare från samma styrka, som säger att de här insatserna är en del av den nationella insatsen Koridor, som delvis finansieras av EU-medel”, skriver Lighthouse bland annat.
”Organiserat våld”
Uppgifterna har snabbt fördömts av exempelvis Amnesty International, som anklagar EU-kommissionen för att blunda för ”förbluffande brott mot EU-regler”.
Ansvariga inrikeskommissionären Ylva Johansson lovar dock en omedelbar undersökning.
– Jag reagerar väldigt starkt på det här. Vissa av de här uppgifterna är chockerande. Naturligtvis måste det här utredas. Det verkar visa ett organiserat våld vid våra yttre gränser och det verkar finnas övertygande bevisning för att EU-medel missbrukas. Det här är väldigt oroande, säger Johansson på en pressträff i Bryssel.
Möter ministrar
Inrikeskommissionären har redan planerat in möten med inrikesministrarna från Grekland och Kroatien för att diskutera rapporten.
Men hon får också själv kritik. På pressträffen i Bryssel undrar en italiensk journalist om inte Johansson varit alltför undfallande gentemot hårdföra EU-länder i främst Öst- och Sydeuropa.
Det håller hon inte med om.
– Jag tycker att jag har varit väldigt aktiv i den här frågan ända från min första dag på jobbet, men det är också viktigt att säga att skyddet av våra yttre gränser är medlemsländernas ansvar. Men när de gör det måste de uppfylla våra regler och grundläggande rättigheter, säger Johansson i Bryssel.
Länder trycker på
De nya uppgifterna kommer samtidigt som en rad EU-länder öppet bett om att få börja trycka tillbaka flyktingar och migranter utan att kontrollera deras skyddsbehov, främst vid gränsen mot Belarus.
Det är inget som Sverige ställer sig bakom.
– Det europeiska regelverket gäller alla och gäller alla länder. Kommer man till EU och söker asyl så har man rätt att få sin sak prövad, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) på plats i Luxemburg där migrationsläget ska avhandlas av EU-länderna under fredagen.
Rysk påverkan?
Samtidigt har han förståelse för den situation som råder vid just Belarus. EU anklagar regimen i Minsk för att medvetet ligga bakom gränstrycket, genom att skicka fram migranter som en sorts hämnd mot EU-sanktioner.
– Man använder fattiga människor från andra delar av världen för att sätta press på EU och det är en situation som man inte kan acceptera, säger Johansson.
Läs även: Mats Skogkär: I Löfvens Europa rullas rakbladstråden ut
Han ser dessutom Moskvas fingrar med i spelet.
– Det finns mycket som tyder på att de här människorna som nu kommer till Belarus har åkt via Moskva och att vi har ett samarbete nu mellan Belarus och Ryssland för att utöva den här påtryckningen mot EU och slå in kilar mellan EU:s medlemsländer. Alltså en rysk påverkansoperation, säger Morgan Johansson i Luxemburg.
fakta
Tryck mot EU:s gränser
Flykting- och migranttrycket vid EU:s yttre gränser är hårdast främst i öst och syd:
* Vid Polen och Litauen: kraftigt ökat tryck under sommaren från migranter från Belarus – dock inte belarusier, utan främst från olika länder i Asien. EU har lyckats förmå Irak att stoppa direktflyg till Minsk efter uppgifter om hur regimen i Belarus uppmuntrat migranter att ta sig till landet och sedan få hjälp in i EU.
* Vid Kroatien: regelbundet tryck i många år från främst asiatiska och afrikanska migranter och flyktingar som rört sig upp genom länderna på västra Balkan till Bosnien-Hercegovina, i hopp om att ta sig in i EU.
* Vid Grekland och Italien: huvudsakligen flyende från Syrien och migranter från Afrika och Asien som båtvägen försöker ta sig över Medelhavet in i EU, via Turkiet, Libyen och Tunisien.
* Vid Kanarieöarna: växande tryck med båtar från främst Marocko, Mauretanien och Senegal.