Ryska fartyg seglade in i Östersjön förra veckan. Försvarsmakten ökade därför sin närvaro runt om i landet och framför allt på Gotland. Vad gjorde de ryska fartygen i Östersjön och vad innebär detta för Sverige?
– Ryska regimen använder sig av skrämseltaktik, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.
Under natten till onsdagen förra veckan tog sig ryska landstigningsfartyg in i Östersjön. Detta innebar en fördubbling av Rysslands landstigningskapacitet i området.
Det svenska flygvapnet följde fartygens rutt från de danska sunden in i Östersjön. Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson sade då i ett uttalande på myndighetens hemsida: ”Det behöver inte betyda något ökat hot, men vi anpassar oss alltid efter rådande situation.”
Det spända läget i Östersjön uppkommer efter det upptrappade säkerhetsläget i Europa, framför allt vid den rysk-ukrainska gränsen och den ansträngda relationen mellan Ryssland och Nato.
Svenska försvaret på plats
Försvarsmakten har sedan tidigare ökat sina aktiviteter runt om i landet.
Dagen efter de ryska fartygens ankomst meddelade det svenska försvaret att man ökar sin militära närvaro på Gotland. Förband finns nu på plats på viktiga strategiska platser på ön, som Visbys flygplats och hamn.
Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) menar att mobiliseringen på Gotland är en signal som visar att Sverige tar situationen på fullaste allvar:
– Gotland är precis som Åland, precis som Bornholm, väldigt strategiska platser. Det är viktigt för oss att i det här läget visa att vi över huvud taget inte är naiva, och Sverige kommer inte att tas på sängen i den händelse att något händer, sade Peter Hultqvist i Ekots lördagsintervju.
Varför Östersjön?
Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, menar att närvaro i Östersjön historiskt sett alltid varit strategiskt viktig för Ryssland.
– Man ser ett behov från rysk sida att kontrollera Finska viken och områden där omkring. S:t Petersburg är belägen längst inne i Finska viken och man vill därför säkra staden och ha en stabil maktbas i Östersjön. Länderna i området blir därför strategiskt utsatta.
Westberg menar därför att rysk närvaro i Östersjön inte är något nytt fenomen. Sverige har utsatts för ryska kränkningar sedan flera år tillbaka. Som 2013 då ryska attackplan flög in över Sverige. I dag finns det dock flera motiv bakom Rysslands hotfulla närvaro i Östersjön.
En av anledningarna till aggressionerna är att Putin på det viset tvingar fram möten med andra länders statschefer. På så sätt erkänns Rysslands roll som en stormakt som man måste förhålla sig till. En annan viktig anledning till att Ryssland agerar hotfullt i Östersjön är att få Nato att komma till förhandlingsbordet och gå med på deras krav.
Natos inblandning
Rysslands president Vladimir Putin har tidigare krävt att Nato ska dra sig ur Östeuropa och att sluta ta in nya medlemmar. Ryssland har även drivit en aggressiv argumentation gentemot Sverige om ett eventuellt svenskt närmande till Nato.
Westerberg menar att den ryska närvaron i Östersjön kan ses som en reaktion på Natos val att inte tillmötesgå Putins krav:
– Ryska regimen använder sig av skrämseltaktik och vill genom militär närvaro tvinga fram ett försiktigt agerande från stater som Sverige och Finland. Det är en signal att ta Putins hot och krav gentemot Nato på fullaste allvar.
Westberg påpekar att Putins krav på Nato inte har någon legitimitet då stater har rätt till självbestämmande.
– Rysslands krav är oacceptabla. Det är inte deras sak att ha åsikter huruvida länder väljer att bli medlemmar i Nato eller inte. Inget tillmötesgående från Nato ska heller användas som ursäkt för militära hot.
Även Nato ökade sin närvaro i Östersjön efter de ryska fartygens intåg. Man stationerade ut ett fartyg i området för att visa sin närvaro samt bevaka utvecklingen av situationen.
Ryska fartygen har lämnat
Under måndagsförmiddagen lämnade tre ryska landstigningsfartyg Östersjön och under tisdagen ska de resterande tre fartygen också ha lämnat området.
Försvarsmakten kan dock inte svara på om några fler ryska fartyg är kvar i Östersjön, men säger sig ha en bra lägesbild över situationen. Det är fortfarande oklart vad detta faktiskt innebär för Sverige.
– Vi är i en period av ökade spänningar och allt fler militärresurser förflyttas till vår del av världen. Man kan inte utesluta sannolikheten för nya militära konflikter i vår del av Europa.
Just denna incident menar Westerberg har varit hotfull gentemot Sverige, men att detta är en del av den nya normalbilden i Östersjön:
– Det dröjer lång tid innan läget återgår till normalt. Det handlar inte bara om Östersjön utan hela Europas säkerhetspolitik. En fråga som måste lösas innan någon normalitet återfås är Rysslands aggressivitet och [olagliga] annektering av Krim.
Så länge Ryssland får agera aggressivt utan några konsekvenser, är det långt till att läget i Östersjön ska stabiliseras och normaliseras. En överenskommelse måste ske mellan Ryssland, Ukraina, Nato och EU. Annars kan det säkerhetspolitiska läget i Europa komma att försämras ytterligare. Då är Östersjön och Sverige i ett ytterst utsatt läge.
