Om en knapp månad går svenskarna till val. Men valet skiljer sig från tidigare val. Ett försämrat säkerhetsläge med ett aggressivt Ryssland, ett Natomedlemskap som hänger i luften och tvivelaktiga aktörer som försöker ta sig in i riksdagen.

Mikael Tofvesson, chef för operativa avdelningen på myndigheten för psykologiskt försvar MPF, ser i nuläget inga direkta hot mot det kommande valet, men han menar att det fortfarande finns en risk, då det finns två metoder att påverka ett val – kortsiktigt och långsiktigt.

Långsiktiga påverkanskampanjer menar Tofvesson att Sverige utsatts för av Ryssland sedan 2015 och att det inte är sådana som skulle vara aktuella. Han säger vidare att försök att påverka valet eller valets genomförande ännu inte har skett. Det är mer troligt att de kommer att försöka påverka kortsiktigt, genom en direktattack.

– Vad de har kvar i verktygslådan om de vill påverka valet är att ta in något som chockar systemet. Något som får en stor spridning, likt en nyhet, och det kan man göra kort in på valet utan någon förvarning.

Tofvesson menar att Ryssland har både avsikt och förmåga att påverka det svenska valet. Om de väljer att göra det är en plötslig påverkansattack den mest troliga metoden, menar han.

Han säger vidare att en sådan attack kan riktas mot valet, partier, partiledare eller försök att sprida desinformation som får folk att misstro valet eller genomförandet av det.

– Det kommer att vara försök att få människor att gå i affekt. Spela på känslor, så man inte tänker källkritiskt och kollar om informationen stämmer, säger Tofvesson.

Ryssland har erfarenhet

Tofvesson menar att Ryssland har erfarenhet av kortsiktiga direktattacker riktade mot val. Ryssland försökte bland annat påverka det franska presidentvalet tidigare i år.

– Ryssland försökte påverka det franska valet. Några dagar innan valet får man inte driva politik i Frankrike. Ryssland försökte driva påverkanskampanjer med desinformation så att ingen av parterna då kunde försvara sig.

Ryssland har således erfarenhet i sådana typer av attacker. Det är framför allt farligt, menar Tofvesson, om man lyckas lura personer före valet att tro på något som de sedan utgår från när de röstar. Det innebär att människor röstar baserat på desinformation.

Denna desinformation kan vara riktad mot beslutsfattare, myndigheter eller befolkningen i stort. Genom dessa påverkanskampanjer kan utomstående aktörer försöka destabilisera Sverige.

– Attackerna kan rikta in sig på att vi ska få misstro för våra politiker och journalister, och på så vis minskar landets förmåga att ta egna beslut.

När landets förmåga att ta sina egna beslut minskar och misstroendet ökar, blir legitimiteten för regeringen låg. Något som Tofvesson menar kan utnyttjas av de utomstående aktörerna.

– Målsättningen bland främmande aktörer för att påverka val är att den regering som kommer till makten efter valet ska ha så låg legitimitet som möjligt hos befolkningen. På så sätt måste den regeringen hela tiden förhandla sig genom riksdagen och hela vägen till förhandlingsbordet till den nation som bedriver påverkan.

Andra aktörer än Ryssland

Det är inte bara Ryssland som är ett potentiellt hot mot det svenska valet. Tofvesson menar att även islamistiska aktörer har visat sig vara ett hot mot det svenska samhället, och kan eventuellt vilja påverka det svenska valet.

– Islamistiska antidemokratiska rörelser skulle kunna påverka valet. Den globala rörelsen Hizb ut-Tahrir sa under förra valet, 2018, att muslimer inte ska rösta i val och de har varit aktiva i Sverige.

Tofvesson nämner även problematiken med vårens LVU-kampanjer som fick stor spridning i internationell media och riktade islamistiska rörelsers fokus mot Sverige:

– LVU-kampanjen fick stor spridning och den visade att vi är sårbara för externa hot. Det gjorde även påskkravallerna. Båda incidenterna är exempel på att det finns polariseringar, splittringar, sårbarheter i det svenska samhället, som kan exploateras utifrån.

Enligt Tofvesson finns det olika aktörer som kan tänkas påverka det svenska valet, men som det ser ut just nu finns det inga direkta hot. Däremot förbereder sig myndigheten för psykologiskt försvar för eventuella attacker.

Han menar att något måste hända för att valet ska vara hotat. Antigen en attack eller en incident i Sverige, och att det kan handla om en legitim handling som yttre aktörer kommer att försöka vrida eller förvränga till sin fördel.

– Om vi får en incident eller kris i Sverige inför valet, måste vi vara beredda på att aktörer kan komma att försöka exploatera den. Då har vi ett hot mot valet, säger Tofvesson.