Efter elkrisen varnar nu experter för att vattenförsörjningen kan bli Sveriges nästa stora infrastrukturproblem. VA-taxorna har stigit kraftigt och en kostnadschock väntar hushåll och företag runt om i landet, skriver Tidningen Näringslivet.
Många svenskar ser rent kranvatten som en självklarhet. Men under ytan döljer sig en infrastruktur i stort behov av upprustning, enligt Anna Dahlman Petri, vatten- och VA-expert på konsultbolaget WSP.
– Vatten är något som de flesta tagit för givet och det har hittills varit väldigt låga kostnader så vi har aldrig behövt beakta det innan, säger hon till Tidningen Näringslivet.
Den dagliga driften fungerar i dag väl på de flesta håll. Men kommunerna står inför nya utmaningar, inte minst kopplat till beredskap.
– Många kommuner klarar av vardagen hyfsat men för att klara av en god beredskap som också kan klara av kris och krig, så har det inneburit att de får nya krav på sig som de inte haft förut, säger Anna Dahlman Petri.
Det gör att kommunerna nu söker stöd från staten, både finansiellt och organisatoriskt.
Miljarder i underinvestering
Till skillnad från elsystemet är VA-systemen helt kommunala – utan statlig inblandning. Vattnet betalas via så kallade taxor till självkostnadspris, alltså inte via kommunalskatten.
Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten lider landets VA-system av en årlig underinvestering på omkring tio miljarder kronor. Och trots att investeringar görs på flera håll räcker det inte.
– Även om vi ser att det investeras på flera ställen runt om i landet så är det långt ifrån i nivå med behovet. Nu bygger vi upp ett ytterligare investeringsbehov och det blir bara en värre situation, säger Anna Dahlman Petri.
I en undersökning från WSP uppger två av tre kommuner att framtidens VA-investeringar inte kan finansieras enbart via kommunala skatteintäkter och taxor. Många efterlyser därför riktade statliga stödinsatser.
Taxorna rusar uppåt
Det senaste året har VA-taxorna höjts med omkring elva procent. Var tredje kommun räknar med att taxan måste höjas med över 20 procent inom fem år, enligt undersökningen.
– Nu kan det bli kännbara kostnadsökningar framöver, säger Dahlman Petri.
Hon pekar på att en tredjedel av de tillfrågade kan tänka sig att betala mer för vattnet – om de får bättre information om hur pengarna används och vilka investeringar som görs.
– Den transparensen är såklart viktig även för näringslivet, som behöver det för att kunna planera investeringar och etableringar, säger hon.
Hotar nya etableringar
Precis som elbristen stoppat industrietableringar runt om i landet kan vattenbrist få samma effekt, menar experten. I sydöstra Sverige råder redan brist på vatten.
– När det inte är givet att det finns tillräckligt med vatten för att etablera sig så får man konkurrera med andra verksamheter, säger Dahlman Petri.
Hon jämför situationen med elkrisen som drabbade både företag och privatpersoner.
– Det går absolut att se likheter. Bland annat är det basala behov som måste uppfyllas och det finns efterfrågan av kompletterande finansiering. Det är också en dold infrastruktur som tas för given, säger hon.
