Regeringens storskaliga planer för utbyggnaden av havsbaserad vindkraft är orealistiska.
– I verkligheten faller mycket bort i tillståndsprocessen, så då kommer kanske 30–50 TWh installerad vindkraftsel [av regeringens mål på 120 TWh] att byggas, säger Lars Andersson, vindkraftsexpert vid Energiföretagen.
Regeringen fattade i går beslut om Sveriges första havsplan, en vägledning för hur olika havsområden bäst bör användas. Den ska förenkla samexistensen mellan olika verksamheter som berörs av utbyggnaden av havsbaserad vindkraft som militär, fiske och naturintressen.
– Vi har tagit det första steget för att peka ut områden för 20 till 30 terrawattimmar, TWh, [installerad el kan produceras ute till havs]. Det handlar om vindkraft som kommer att ligga långt ute till havs och varken höras eller synas. Projekten kan dessutom komma i gång snabbt, säger miljöminister Annika Strandhäll vid en pressträff.
Energimyndigheten har också fått i uppdrag att hitta lämpliga områden för utbyggnaden av ytterligare 90 TWh installerad el och presentera dessa i mars 2023. Om allt går enligt regeringens planer skulle de nya vindkraftverken årligen kunna producera omkring 120 TWh installerad el, vilket nästan motsvarar Sveriges årliga elförbrukning på runt 140 TWh.
Vindkraftsföretagen behöver klara havsplaner för att kunna planera utbyggnaden av vindkraftverk ute till havs. För närvarande handläggs ansökningar för nya vindkraftverk som totalt motsvarar 350 TWh installerad el, enligt energiminister Khashayar Farmanbar.
– Vad som sedan kommer att byggas kommer att vara en betydligt lägre siffra än den som regeringen siktar på. I verkligheten så faller mycket bort i tillståndsprocessen så då kommer kanske mellan 30 och 50 TWh installerad vindkraftsel [av målet på 120 TWh] att byggas, förutspår Lars Andersson, vindkraftsexpert vid Energiföretagen till Bulletin.
Om de största modellerna av vindkraftverk som finns i dag på cirka 10 MW används skulle det behövs runt 1 000 turbiner för att generera 50 TWh, enligt Anderssons beräkningar. Om turbiner på 15 MW används – som sannolikt finns tillgängliga om några år – så skulle det behövas cirka 700 turbiner för att generera samma mängd.
Havbaserad vindkraft medför enorma kostnader
– De enda som tjänar pengar med vindkraften är de privata företag som bygger vindturbinerna. De som driver dem dras med förluster, om de inte har gynnsamma och långvariga så kallade PPA-avtal. Kapacitetsfaktorn sjunker snabbt i och med slitage och de förutspådda medellivslängderna på 20–25 år är i själva verket bara runt tolv år i medeltal för havsbaserade anläggningar enligt en stor brittisk studie, säger Fahlén.
Han lyfter bland annat fram att Vattenfall tvingades stänga vindkraftparken Yttre Stengrund efter tio år och att även Lillgrund nära Öresundsbron har gått med förlust. Vattenfalls pågående projekt Kriegers Flak lär enligt britisk expertis kräva ett elpris som är fyra till sex gånger dagens om det ska gå ihop ekonomiskt.
– Det kostar 50 procent mer att bygga havsbaserade vindkraftverk jämfört med landbaserade. Dessutom visade en utvärdering av den samlade brittiska vindkraften att de genomsnittliga intäkterna för vindkraftsel låg runt 16 öre per kilowattimme, kWh, medan kostnaderna för landbaserad vindkraft låg runt 115 öre per kWh och på 192 öre för havsbaserad vindkraft, tillägger Fahlén.
Den landbaserade vindkraften byggs i första hand i Norrland, som redan har ett jättelikt överskott, säger Fahlén. Den elen måste exporteras vilket medför betydande överföringskostnader samt att runt 20 procent av den vindkraftsel som produceras går förlorad under överföringen.
– Helt krasst så byggs vart femte vindkraftverk i onödan [på grund av överföringsförluster], påpekar Fahlén.
Tillståndsprocesserna skall effektiviseras, kommunerna få incitament
Regeringen avser också att snabba på tillståndsprocesserna för de havsbaserade vindkraftverken, så att kommunerna får säga sitt tidigare i processen.
– Det blir mer förutsägbart och underlättar för aktörerna att gå framåt i processen, säger Farmanbar.
Energiföretagen välkomnar att tillståndsprocessen ska struktureras upp så att möjligheten att utöva det kommunala vetot inte sker lika sent i processen som nu.
Kommunerna bör också få bättre incitament för att etablera havsbaserade vindkraftverk, meddelar Strandhäll utan att ge konkreta förslag.
– Vi måste förenkla för samexistensen av olika intressen som fiskeriet, försvaret… ute till havs, säger Strandhäll.
Läs även: Söderhamn avslår 114 planerade vindkraftverk – efter tvärvändning från S och C
Regeringen sitter på ett antal större vindkraftsprojekt
För närvarande bereder regeringen sju större vindkraftärenden där de har sista ordet. Det rör sig bland annat om de planerade vindkraftsparkerna vid Kriegers Flak och Södra Midsjöbanken som statliga Vattenfall respektive tyska RWE vill anlägga.
– Vi ser gärna att de fattar beslut om dessa snarast, understryker Andersson.
Förra veckan sa Per Callenberg, statssekreterare vid energidepartmentet att handläggningen av Kriegers Flak ”kommit långt” i tillståndsprocessen, medan Södra Midsjöbanken inte är nära ett beslut.
Läs även: Växande lokala motståndet mot vindkraft – regeringens största huvudvärk: ”Skapas en nej-våg”
