Utbyggnaden av vindkraftverk stöter allt oftare på patrull i form av det kommunala vetot och det växande motståndet hos lokalbefolkningen. Även minor, artskydd och försvarets intressen försvårar regeringens vindkraftsplaner.

– Motståndet hos lokalbefolkningen är vår största utmaning idag [...] Det skapas en nej-våg ju fler kommuner som säger nej. Vissa blir så klart drabbade men det ska inte förstoras upp. Om vindkraftverken ligger några mil ute till havs så syns de knappt och är något man kan vänja sig vid, säger Per Callenberg, statssekreterare på energidepartmentet vid ett seminarium om vindkraft organiserat av Energiföretagen.

Läs även: Söderhamn avslår 114 planerade vindkraftverk – efter tvärvändning från S och C

Om man tittar på avgjorda tillstånd för havsbaserade vindkraftverk mellan 2014 och 2020 har 95 procent inte resulterat i ett tillstånd, enligt branschorganisationens Svensk Vindenergis rapport ”Statistik om vindkraftsärenden 2014–2020”. Motsvarande siffra för landbaserade vindkraftverk ligger på 52 procent, som inte fått tillstånd.

Regeringen gav i höstas Svenska Kraftnät i uppgift att bygga ut transmissionsnätet ute till havs. De lägre anslutningskostnaderna som meddelades då var avsedda att underlätta etableringen av havsbaserade vindkraftverk.

Läs även: Regeringens plan: Stora vindkraftsparker till havs ska lösa elbristen i södra Sverige

Regeringen planerar stärkta ekonomiska incitament åt kommunerna

– [Regeringen] jobbar även på idén om stärkta ekonomiska incitament åt kommunerna: att vindkraftverken byggs där kommunen äger marken så att de får ut något av värdet i att exploatera dem. Det kommer att vara nyckeln till framgång, menar Callenberg.

Hindersbelysningen – den obligatoriska belysningen av vindkraftverk över 150 meter med ett högintensivt vitt, blinkande ljus – är en annan problematik som regeringen är väl medveten om, tillägger Callenberg.

Läs även: Tyska minor kan stoppa vindkraftsprojekt

Vindkraft, inom kort landets näst största energislag

Vindkraft står i dag för nästan en femtedel av Sveriges elproduktion. Vattenkraft och kärnkraft levererar runt 45 respektive 30 procent av elen.

– Det är landets tredje största kraftslag och lär uppnå andra plats från och med 2024, enligt Daniel Kulin från Svensk Vindenergi.

Förra året installerades 476 vindkraftverk med mer än 2,1 gigawattimmar (GWh) installerad effekt per år. Sammanlagt överstiger nu effekten som genereras av vindkraft 12,2 GWh.

– Vi är på väg mot totalt 18 gigawattimmar. Dagens vindkraft är mest landbaserad, men vi ser ett intresse för havsbaserad vindkraft [...] Sveriges fördel är dess långa kust och tillgång till kompetens, säger Kulin, som också klagar på de långa ledtiderna.

– Det skulle gå att plocka bort steg i tillståndsprocesserna och korta dem. Vi ser en dipp i tillväxtkurvan de kommande åren då färre tillstånd utdelades under 2015–2018, tillägger Kulin.

Flera stora havsbaserade vindkraftprojekt på regeringens bord

Tillståndsprocesserna måste bli effektivare, anser också Henrik Sjöström, utvecklingschef vid vindkraftsbolaget OX2.

– Regeringen bör utse vindkraftsamordnare så att ärendena inte stannar upp, föreslår Sjöström.

– Vindkraftsparken i Kriegers flak [som Vattenfall planerar att bygga söder om Trelleborg] har kommit långt i handläggningen. Projektet i Södra Midsjöbanken [som REW planerar att bygga sydöst om Öland] har inte kommit lika långt, berättar Callenberg från energidepartmentet.

– De största tillväxtmöjligheterna [inom energisektorn] finns nu inom vindkraft, men vi håller dörren öppen för små modulära reaktorer, SMR. Det finns inget utrymme att välja bort något kraftslag. Nu krävs det politisk enighet för att uppnå de svenska klimatmålen, säger Karin Boman Röding, politisk rådgivare vid Uniper.

Det finskägda energibolaget Uniper driver bland annat kärnkraftsverket i Oskarshamn, oljeverket i Karlshamn och är även Sveriges tredje största producent av vattenkraft. Uniper investerar för närvarande stort i olika vätgasprojekt och har även en första landbaserad vindkraftpark på gång i Finland.