Under onsdagen lämnade Sverige och Finland officiellt in sina ansökningar om medlemskap i Nato. Nu påbörjas ett snabbspår för båda länderna och de förväntas bli medlemmar på rekordtid. Dock finns ett tydligt hinder, Turkiet säger nej och processen kan därför dröja mycket längre än tänkt. Även Kroatien säger sig förhindra medlemskapen.
Beskedet kom under måndagen, Sverige tänker ansöka om Natomedlemskap. Ett beslut som var någorlunda väntat. En förändring som inte heller är allt för väldig menar Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan.
– Det kommer inte vara några våldsamt stora skillnader, då vi sedan tidigare är integrerade i Nato. Sen kan de bli förändringar på lång sikt om vi väljer det, säger Paasikivi till Bulletin.
Sverige har länge samarbetat med Nato, den svenska Försvarsmakten har varit med i flertalet gemensamma övningar och även bidragit till internationella insatser. Därför förväntas det gå fort för den svenska processen att gå med i Nato.
Dock stöter ansökan på hinder. Turkiet, som är ett av de 30 medlemsländer som finns med i säkerhetalliansen, har sagt att man inte tänker acceptera ett svenskt medlemskap. Även Kroatiens president Zoran Milanović vill att man stoppar ett svenskt Natomedlemskap.
Enligt regel måste alla medlemsländer godkänna en ny medlem för att denne ska accepteras in i alliansen. Således innebär ett nej från Turkiet och Kroatien, ett stopp för ett svensk Natomedlemskap.
Turkiet och Kroatien
Kroatiens utspel kommer ganska oväntat, även om de hintat om att de kan komma att sätta krokben på de nordiska ländernas ansökan. Kommentaren från Milanović är ogrundad och kan ses som ett personligt uttalande. Han har ingen direkt talan i frågan om Nato.
Det är utrikesministern Gordan Grlic Radman och det kroatiska parlamentet som beslutar i frågan. Ingen av dessa parter har uttryckt ställning mot det svenska medlemskapet. Därför kan Kroatiens utspel bortses relativt enkelt, Kroatien kommer inte att vara ett hinder för Sverige.
Däremot är Turkiet ett reellt hot mot det svenska Natomedlemskapet. Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan sade under måndagen att man inte tänker acceptera vare sig Sverige eller Finland i alliansen.
Erdoğan menar att Sverige och Finland är två länder som stödjer terrorister. Presidenten syftar bland annat på att Sverige mottagit personer med möjliga kopplingar till PKK, YPG och Gülenrörelsen.
Turkiet har därför ställt flera krav på Sverige för att godkänna den svenskan ansökan. Bland annat handlar de om att överlämna ett 30-tal turkiska medborgare som enligt Turkiet är stämplade som terrorister. Vidare vill den turkiska regeringen att både Sverige och Finland tar bort sitt vapenembargo mot landet.
– Det pågår en rad diplomatiska ansträngningar. Vi avstår från att kommentera detta ytterligare, säger utrikesminister Ann Linde i en skriftlig kommentar till TT om uttalandena från Turkiet.
Det är ett komplicerat läge som Sverige hamnat i, det är svårt att se att den svenska regeringen skulle ge efter Turkiets krav. Samtidigt måste man ha Turkiet på sin sida för att kunna gå med i Nato.
Brittisk natoexpert
Mark Webber, natoexpert och professor i internationell politik vid universitet i Birmingham menar att Turkiet kommer att vara ett problem för Sverige, men att de går att vända landets position i frågan.
– Det enda riktiga hotet är Turkiet och om Erdoğan kan övertygas eller inte. Sverige måste ge Turkiet lite av vad de efterfrågar. Samtidigt måste Erdoğan övertygas personligen också, vilket kan innebära agerande på högsta nivå, likt inbladning av Joe Biden och Boris Johnson, säger Mark Webber till Bulletin.
Redan under onsdagen mötte Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu den amerikanska utrikesministern Antony Blinken. Parterna diskuterade bland annat Turkiets ställning mot Sverige och Finlands inträde i Nato. Ytterligare samtal väntas mellan USA och Turkiet i försök att få Erdoğan att ändra sig.
Webber tror att Turkiets utspel grundar sig i bland annat att landet vill stärka sin globala position och inflytande. Samtidigt väntar ett viktigt parlamentsval nästa år och Erdoğans parti AKP har tappat mycket stöd i och med landets tuffa ekonomiska kris. Därför blir det extra viktigt för Erdoğan att visa framfötterna.
Enligt Webber är frågan om ett svenskt Natomedlemskap egentligen inte viktig för Turkiet. Det berör inte de. Det är geografiskt och politiskt betydelselöst för Turkiet om Sverige går med eller inte. Därför är detta bara ett politiskt utspel från Turkiets sida. Han poängterar också att Turkiet gjort liknande utspel tidigare, men till slut gett vika för majoriteten.
– Under Londonsammanträdet 2019 hotade även Turkiet att bryta konsensus på grund av den kritik landet fick i och med sin aktiva roll i Syrien. Det har även funnits andra tillfällen som Turkiet offentligt uttryckt motstånd mot beslut i Nato, men sedan ändra sitt ställningstagande, säger Webber.
Med i Nato tidigast december?
Om Turkiet inte ändrar sin position snarast kommer processen att gå med i Nato ta betydligt längre tid än beräknat. Då kanske inte ett svenskt Natomedlemskap är aktuellt förens nästa år.
Om Turkiet däremot ändrar sig och väljer att godkänna ett svenskt Natomedlemskap, vilket är möjligt om deras krav bemöts, är processtiden mycket kortare. Samtidigt tycker Webber att de är viktigt att poängtera att inget land vill vara det som går emot strömmen. Turkiet vill inte vara det land som stoppar andra.
– Det vore självmordsbenäget av Turkiet att försöka gå emot stormakterna som vill att Sverige går med. Turkiet har inte förmågan att ställa sig emot USA. Det skulle innebära allvarliga konsekvenser för de, likt nedskärning av militärt bistånd från USA med mera, säger Webber.
Om Turkiet ändrar sin position i frågan kan ett svenskt Natomedlemskap godkännas redan vid nästa Nato-toppmöte, som äger rum i Madrid redan nästa månad, den 29 juni. Därefter väntar en längre process där alla 30 medlemsländer röstar i frågan i sina respektive nationer.
I de flesta länder innebär detta en nationell parlamentarisk röstning som i sin tur godkänner det svenska inträdet. Detta kan ta sex till nio månader för alla nationer att rösta i frågan.
Om allt sedan går som det ska kan medlemskapet eventuellt underskrivas i december, då kan Sverige officiellt tillskriva sig titeln som en Natomedlem.
Ryska uppgifter
Enligt uppgifter i ryska medier ska under Erdoğan torsdagen ha tagit beslutet att inte släppa in Sverige och Finland i försvarsallianen. Uppgifterna kommer från nyhetsbyråerna Ria Novosti och Tass.
– Vi kommer att fortsätta bedriva vår politik på ett beslutsamt sätt. Vi har sagt till allierade att vi kommer säga nej till Finland och Sveriges Nato-medlemskap, säger Erdoğan enligt The Guardian.
Uppgifterna bekräftas på Twitter av chefen för den turkiska mediebyrån Middle East Eye, Ragip Soylu.
Erdogan: Turkey will say no to Sweden and Finland’s NATO membership
— Ragıp Soylu (@ragipsoylu) May 19, 2022
