Sveriges väg in i försvarsalliansen Nato är krattad. På söndag kommer den även att beströs med röda rosor när den socialdemokratiska partistyrelsen låter meddela sitt nådiga ja till en svensk Natoansökan.

Det blir den formella bekräftelsen av ett beslut som partiledningen av allt att döma tog för flera veckor sedan.

På onsdagen kom den brittiske premiärministern Boris Johnson på blixtvisit till först Sverige och sedan Finland. Ännu ett i raden av möten på högsta politiska nivå avsedda att signalera att Sverige och Finland har militärt mäktiga vänner vid sin sida om Ryssland mot förmodan skulle få för sig att försöka lägga hinder på Natovägen.

Det handlar om att utverka säkerhetsförsäkringar, alltså löften om att ge Sverige uppbackning vid olika former av aggressioner under den tid ansökan om medlemskap behandlas.

Johnson och statsminister Magdalena Andersson (S) träffades på regeringens sommarresidens Harpsund där de inför det väntande pressuppbådet skrev under en “politisk solidaritetsförklaring”, en överenskommelse om ömsesidigt stöd vid händelse av kris eller krig, inkluderande militära insatser om så skulle visa sig nödvändigt.

Mycket talar för att Sverige och Finland med tanke på det instabila omvärldsläget bereds ett snabbspår in i Nato. Processen kommer ändå att ta ett antal månader, kanske uppemot ett år. Tiden från det att en ansökan om medlemskap skickas in till dess att ansökan godkänts är känslig. Om Ryssland skulle få för sig att försöka blockera Sveriges och Finlands väg in i Nato är ett väpnat angrepp åtminstone en teoretisk möjlighet, för att bli medlem måste ett land ha kontroll över sitt eget territorium. Ett ryskt angrepp får dock betraktas som högst osannolikt, även om det enligt Försvarsmakten inte kan uteslutas. Men Putin har de blodiga händerna fulla i Ukraina. Den säkraste tidpunkten att gå med i Nato är därför nu.

Läs även: Skogkär: Sök medlemskap i Nato nu

På lördag har Socialdemokraterna i Finland ett extra partifullmäktigemöte och kommer då med sitt formella ställningstagande. Men innan dess, redan i dag, väntas såväl Finlands president Sauli Niinistö som statsminister Sanna Marin (S) ge besked om sin hållning i Natofrågan. Ingen väntar sig annat än att beskedet från båda blir ett klart och tydligt ja.

På tisdagen uttalade sig Finlands försvarsutskott för ett Natomedlemskap utan reservationer eller villkor. Ett medlemskap i Nato är det bästa säkerhetspolitiska alternativet, det enda som ger landet verkliga försvarsgarantier, bedömer utskottet.

På fredag ska den säkerhetspolitiska analys de svenska riksdagspartierna jobbat med bli offentlig. På måndag stundar av allt att döma en debatt i riksdagen om en svensk ansökan. Ensamma och övergivna kvar i nej-lägret står då ytterkantspartierna MP och V.

Den svenska Natoopinionen har svängt nästan lika snabbt som Socialdemokraterna. Enligt den senaste mätningen från Demoskop vill sex av tio svenskar att Sverige går med i Nato. I Finland är stödet ännu tydligare. Tre av fyra finländare är för Natomedlemskap.

Att Sverige och Finland blir medlemmar i Nato är till stor del den ryske diktatorn Vladimir Putins förtjänst. Den aggressivt revanschistiska ryska politiken och retoriken har åstadkommit det den var avsedd att förhindra – en utvidgning av Nato.

Utan det ryska anfallskriget mot Ukraina hade Socialdemokraterna sannolikt bitit sig fast på fel sida av historien. Det är trots allt bara ett halvår sedan försvarsminister Peter Hultqvist (S) slog näven i talarstolen på partikongressen i Göteborg och försäkrade att ett svenskt Natomedlemskap var uteslutet, det skulle han bli man för.

Dessutom finns anledning att sända en tacksamhetens tanke till den forna, östra rikshalvan, till Finland och statsminister Marin. Utan Finlands kloka agerande och politiska sisu hade beslutet från svensk sida inte kommit så snabbt – kanske hade det inte kommit alls.

Läs även: Skogkär: Dags för Socialdemokraterna att slita av Natoplåstret