Under söndagen meddelade Socialdemokraterna att de ändrar sin sedan decennier etablerade säkerhetspolitiska hållning, och att partiet nu kommer att arbeta för ett svenskt Natomedlemskap.

Beslutet kom i samma veva som den finska regeringen förklarade sina ambitioner att gå med i militäralliansen. Det officiella finska beslutet togs på tisdagen när beslutet godkändes i den finska riksdagen.

Sveriges utrikesminister Ann Linde skrev under ansökan igår, på tisdagsmorgonen. Den formella Natoansökan kommer att lämnas in av Sverige och Finland på onsdag.

Ett Natomedlemskap kommer inte utan risker. Sedan tidigare har Kreml varnat både Finland och Sverige för allvarliga konsekvenser om länderna väljer att gå med i Nato.

Samtidigt kommenterade den ryske presidenten Vladimir Putin läget under gårdagen och sade att “Ett svenskt och finländskt Natomedlemskap utgör i sig inget hot mot Ryssland” och betonade att man inte hade något problem med varken Finland eller Sverige.

Hur står det egentligen till? Vad kan man förvänta sig för reaktioner från Ryssland under ansökningsprocessen och efter ett eventuellt godkännande?

Osäkert läge

Den amerikanske professorn Andrew Kydd, expert på internationell säkerhet och Nato vid universitet i Wisconsin, menar att Ryssland är allt annat än nöjda med Sveriges beslut att ansöka om Natomedlemskap.

– Ryssland är inte glada över detta, de är väldigt arga. Ryssland ser Nato som ett hot och i och med detta beslut kommer deras fiende närmare deras landgränser, säger Kydd.

Ryssland har även tidigare drivit en hotfull retorik mot både Sverige och Finland för att skrämma länderna från att gå med.

Enligt rysk statlig tv kan Kreml komma att placera ut kärnvapen nära gränsen till både Sverige och Finland om länderna tillåter militärbaser på sina territorier efter att ha gått med i Nato.

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, menar att dessa hot bara är politiska uttalanden och inget mer:

– Det finns med mycket stor sannolikhet kärnvapen sedan tidigare i Kaliningrad. Det är i vårt närområde. Sedan finns de i andra baser också. Ur ett ryskt perspektiv finns det inget militärt behov att flytta dit mer kärnvapen, det blir trångt. Detta är bara politiskt prat, säger Paasikivi.

Sedan flera år tillbaka har uppgifter kommit om ryska kärnvapen i Kaliningrad, några hundra kilometer från den finska och svenska gränsen. Detta är något som försvarsmakterna i både Sverige och Finland är väl medvetna om.

Andra möjliga attacker

Tomas Sneigon, historiker och docent i europastudier vid Lunds universitet, har länge forskat om Sovjetunionen samt Rysslands försvars- och säkerhetspolitik. Även han anser att riskerna för kärnvapenkrig eller militär attack är väldigt små:

– En rysk militär attack likt den mot Ukraina är inte trovärdig. Ryssland kan inte hantera Ukraina och att de då skulle ge sig på Sverige är osannolikt. Däremot kan man bland annat vänta sig desinformationskrig och propaganda, säger Sneigon.

En liknande uppfattning har även den amerikanska professorn Andrew Kydd. Han menar likt Sneigon att ett militärt angrepp är ytterst osannolikt:

– De ryska trupperna behövs i Ukraina. Istället kan man vänta sig cyberattacker, militärövningar nära gränsen, och kränkningar av svenskt luftrum, av samma typ som Sverige varit med om tidigare, men med ökad intensitet, säger Kydd.

När statsminister Magdalena Andersson svarar på frågan om vad Sverige kan vänta sig för reaktion från Ryssland i och med beslutet att ansöka om ett Natomedlemskap, säger hon att “Det är upp till Ryssland och president Putin. Men det kan vara cyberattacker och hybridattacker.”

Cyberattacker kan exempelvis rikta sig mot olika svenska myndigheters hemsidor, och störa ut funktioner som finns tillgängliga där. Andra möjliga attacker kan rikta sig mot dagligvaruhandeln och till exempel betalterminaler.

– De kommer att vilja störa samhället. Till exempel genom att attackera finansiella system, betalningssystem och andra system som är uppkopplade via internet. Även energiförsörjningen kan vara ett möjligt mål, säger överstelöjtnant Paasikivi.

Det finns följaktligen ett flertal mål som Ryssland kan tänkas rikta in sig på. Även om aggressiva reaktioner i form av militära angrepp är osannolika, finns det flera andra alternativ och mål som kan bli föremål för rysk aggression.

Vad blir Rysslands nästa steg?

Sneigon menar att Ryssland är försvagat. Deras alternativ att agera är begränsade. Det är mycket mindre marginal att spela på för Rysslands del. Det kommer att bli svårt för landet att utöva sin traditionella påverkansstrategi:

– Det är mycket mindre utrymme för utpressning. Hade Ryssland möjligheten att påverka Sveriges beslut att gå med i Nato hade de redan gjort det. Ryssland är kraftigt försvagat i och med kriget i Ukraina.

Sneigon tror att det ryska hotet mot Sverige är minimalt. Kydd och Paasikivi delar meningen att det ryska hotet kanske inte är lika kraftfullt, men att det finns där och Sverige bör vara beredda på olika typer av attacker.

Hur Ryssland väljer att reagera eller agera härnäst är svårt att säga, men Paasikivi menar att vi under tiden från ansökan till godkännande kan få se olika varianter av rysk aggressivitet gentemot Sverige.

– De kommer säkert att göra några markeringar och då kan de vara allt från kränkningar till cyberangrepp. De vi kan vänta oss är även en högljudd och hotfull retorik, om det omsätts till handlande återstår att se, säger Paasikivi.

Oavsett hur eller vad Ryssland väljer att attackera så menar Paasikivi att vi måste ta det ryska hotet på stort allvar. Ryska attacker väntar Sverige och vi bör vara beredda på det mesta.

Läs även: Lidström: Natofrågan med fungerande representativ demokrati