Facebook noscript imageFärre har ”fel” pappa än man tidigare trott
Vetenskap
Färre har ”fel” pappa än man tidigare trott
Forskare vid Karolinska institutet har i en stor studie kartlagt barn och föräldrars blodgrupper för att se om rätt pappor har registrerats. Arkivbild. Foto: Hasse Holmberg/TT
Forskare vid Karolinska institutet har i en stor studie kartlagt barn och föräldrars blodgrupper för att se om rätt pappor har registrerats. Arkivbild. Foto: Hasse Holmberg/TT

Vem som är biologisk far till ett barn har historiskt sett varit en avgörande fråga i arvstvister. Tack vare upptäckten av hur blodgrupper ärvs och genomslaget för dna-tekniken har enskilda personer kunnat få svar – men på befolkningsnivå har det varit svårare. Utifrån tidigare studier har det ibland antagits att andelen felaktigt fastställda faderskap kan uppgå till mellan 20 och 30 procent.

Nu visar ny forskning från Karolinska institutet att siffran ligger betydligt lägre än så. Enligt den rikstäckande studien, som publicerats i Journal of Internal Medicine, handlar det om 1,7 procent som har fel far i registren.

– Jag skulle inte säga att det är oväntat, men det är samtidigt väldigt intressant att det är så mycket lägre än i många av de andra studierna, säger Gustaf Edgren, forskare vid institutionen för medicin på Karolinska institutet och huvudansvarig för studien.

Tittat på blodgrupp

I studien har forskarna samkört en databas som innehåller uppgifter om blodgrupper med det svenska flergenerationsregistret som har information om vilka som är registrerade som mor och far.

Utifrån det har man studerat nära två miljoner familjeenheter med information om mammans, pappans och barnets blodgrupp, baserat på barn födda mellan 1930 och 2010.

– Vi har med två olika analyser kunnat titta på omöjlig blodgrupp hos barnen. Om mamma har blodgrupp noll och pappa har noll, kan barnen bara få noll. Alla avsteg från det kan vi använda för att beräkna om pappan är fel pappa, säger Gustaf Edgren.

I den andra analysen tittade forskarna på den förväntade fördelningen av blodgrupper, och kartlade både omöjliga och möjliga blodgruppskombinationer för barnet.

Minskat över tid

Kartläggningen visar även att andelen felaktigt fastställda faderskap har minskat successivt över tid. På 1930-talet låg siffran högre, på omkring tre procent, men forskarna kan inte ge några säkra svar på vad det beror på.

– Man kan spekulera i att det skulle kunna handla om att man har bättre tillgång till preventivmedel. Å andra sidan så kan man föreställa sig att vi lever i ett samhälle där skilsmässa är mer accepterat.

Felaktigt fastställda faderskap är också något vanligare bland föräldrar med en lägre utbildningsnivå.

Viktigt för ärftlighetsstudier

Enligt Gustaf Edgren har många av de tidigare studierna gjorts på grupper där personerna ifrågasatt faderskapet eller där en genetisk analys gjorts av andra skäl, exempelvis för att hitta en organdonator, och siffrorna har därmed blivit högre.

Frågan är viktig att undersöka av två skäl, säger han. Det första är att ett felaktigt registrerat faderskap har betydelse vid studier av ärftlighet hos barn, om föräldrarna exempelvis drabbas av hjärtinfarkt.

– Om vi då inte vet om pappan är rätt pappa påverkar det vår uppskattning av den ärftliga risken. Det andra är att det är en intressant fråga rent sociologiskt och befolkningsmässigt hur vanligt det här är.

Hoppas punktera myt

Edgren anser att studien fyller en kunskapslucka och tror att den kan stilla nyfikenheten hos många personer, även om han betonar att forskarna bara har haft tillgång till avidentifierade data på gruppnivå och alltså inte vet någonting om enskilda familjer.

– Det finns någonting som är lite känsligt i det här att vi gräver i möjliga familjehemligheter i de fall där det är känt. Men vi tycker att det är en viktig fråga och att vi därför har ett slags skyldighet att svara på den.

När han läste till läkare fick han själv höra uppgifterna om att 10–30 procent av barnen som föds skulle ha ”fel” pappa.

– Vi hoppas lite grann att man punkterar myten om att det är jättevanligt och att man inte behöver tänka på det här i ärftlighetsstudier.

Läs även: Attackerande schimpanser dödade gorillor

Läs även: ”Hush, little baby”: Även främmande vaggvisor lugnar

fakta

Fakta: Så gjordes studien

Forskarna vid Karolinska institutet har samkört två olika register: en transfusionsdatabas som bland annat innehåller blodgruppsdata samt det svenska flergenerationsregistret som innehåller detaljerad information om släktskap, exempelvis vem som är registrerad mamma och pappa.

Baserat på barn födda mellan 1930 och 2010, skapades nära två miljoner så kallade familjeenheter med information om mammans, pappans och barnets blodgrupp.

Två statistiska metoder användes oberoende av varandra för att analysera materialet. Med den första undersöktes alla blodgruppskombinationer som är genetiskt omöjliga om det ska finnas en biologisk överensstämmelse. Ett exempel är att båda föräldrar har blodgrupp 0, medan barnet har en annan blodgrupp.

Med den andra metoden utgick forskargruppen från fördelning av blodgrupper och undersökte både omöjliga och möjliga blodgruppskombinationer för barnet.

Båda metoderna visade ett medelvärde på 1,7 procent för ett felaktigt fastställt faderskap. Resultatet ligger i linje med andra västeuropeiska studier, bland annat holländska och flamländska släktforskningsmaterial.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet och Region Stockholm.

Källa: Karolinska institutet

Stöd oberoende journalistik och prenumerera på Bulletin.

Sverige förtjänar det bästa!