Facebook noscript imageFokus: V förlorar inte på terrorskandaler och antisemitism
Fokus: V förlorar inte på terrorskandaler och antisemitism
V stiger i opinionen trots återkommande skandaler. Foto: Jessica Segerberg/Vansterpartiet bildbank, (CC0 1.0) / Bakgrund: AI-kollage
V stiger i opinionen trots återkommande skandaler. Foto: Jessica Segerberg/Vansterpartiet bildbank, (CC0 1.0) / Bakgrund: AI-kollage

Trots en rad uppmärksammade fall av antisemitism och terrorhyllningar har Vänsterpartiet stärkt sitt stöd i opinionen sedan problemen på allvar började uppmärksammas i media sommaren 2024.

De första skandalerna som uppmärksammades stort i media inträffade sommaren 2024 då det avslöjades att Orwa Kadoura, då vice ordförande för Vänsterpartiet i Malmö, hade delat en video som hyllade Hamas attack den 7 oktober 2023 och en antisemitisk bild av Benjamin Netanyahu. Kadoura lämnade partiet och sina uppdrag självmant tidigt samma höst.

I samma veva avslöjades att Ali Hadrous, ledamot i Landskronas kommunfullmäktige och i den lokala V-styrelsen, spridde grovt judehat, konspirationsteorier och hyllningar av terrorister på Facebook. Partiet inledde ett uteslutningsärende men han valde att självmant lämna V oktober samma år, efter att ha suttit kvar en tid som politisk vilde i fullmäktige.

Lundberg, Delgado Varas och Riazat

Samtidigt som Hadrous självmant lämnade sin plats i kommunfullmäktige uteslöts Kristofer Lundberg, ordförande för Vänsterpartiet i Angered i Göteborg, efter att ha uttryckt stöd för den terrorklassade organisationen PFLP.

Våren 2025 delade riksdagsledamoten Lorena Delgado Varas en antisemitisk bild. Hon petades ur riksdagsgruppen i maj 2025 och uppmanades lämna sina uppdrag men hon vägrade och i augusti 2025 inleddes uteslutningsärende.

Hon valde då att lämna partiet. Samtidigt valde Daniel Riazat att lämna partiet i protest mot hanteringen av Delgado Varas, och båda två stannade kvar på sina riksdagsplatser som politiska vildar, och bildade senare det nya partiet Framtidens vänster.

Expressens granskningar

I juni 2026 avslöjade Expressen att 25 V-kandidater till kommun- och regionvalen spridit terrorhyllningar, Förintelseförnekelse och antisemitism. Samtliga ströks från listorna efter upprepade skriverier i media eller hoppade av själva och partiet medgav bristande lokal kontroll av kandidater till de olika vallistorna.

Senare samma år avslöjades att flera V-riksdagsledamöter, bland dessa Ilona Szatmári Waldau och gruppledaren Samuel Gonzales Westling, skickat stödbrev till palestinska fångar, inklusive till dömda terrorister. Avslöjandet kom i början av augusti 2026.

Partiet har reagerat genom att radera inläggen med breven, skylla på misslyckad faktakoll och på Palestinska riksförbundet, som ska ha haft ansvaret för att ta fram listorna på fångarna som breven skulle skrivas till.

Exakt vad Palestinska riksförbundet är för sorts förening dock oklart, föreningen finns visserligen registrerad, men saknar såväl hemsida som offentliga företrädare eller kontaktuppgifter.

Vänsterpartiet har i samband med brevskrivandet tagit avstånd från våld mot civila. Inga ledamöter har dock behövt lämna sina poster.

Så hur har då dessa avslöjanden påverkat partiet i opinionen?

Tillfälliga dippar – men ingen långsiktig skada

Efter skandalvågen 2024 sjönk stödet i flera mätningar och Verian/SVT noterade ett tydligt tapp från 8,7 procent i oktober 2024 till 7,2 procent i januari 2025.

– Vänsterpartiets tapp har troligen flera förklaringar. Företrädare för partiet har anklagats för antisemitiska uttalanden, vilket lett till stor uppmärksamhet under hösten, sade Verians opinionsansvarige Per Söderpalm till SVT.

Även Indikator/Ekot registrerade en nedgång till 7,8 procent i september 2024, och även Indikators opinionschef Per Oleskog Tryggvason pekade på skandalerna som en bidragande faktor till tappet.

Liknande tillfälliga dippar syntes efter senare avslöjanden, men de var kortvariga och återhämtades snabbt.

Ändå uppåt i opinionen

Trots detta har Vänsterpartiet överlag gått framåt. I riksdagsvalet 2022 fick partiet 6,7–6,8 procent. SCB:s stora partisympatiundersökning i maj 2026 gav 8,6 procent – en statistiskt säkerställd ökning både mot maj 2025, då stödet låg runt 7,1 procent, och mot valet 2022.

I Verians undersökning från juni 2026 landade V på 8,7 procent, partiets högsta nivå på länge.

”Vänsterpartiet går bra i opinionen och är tillsammans med MP det enda parti som ligger signifikant över sitt valresultat från 2022”, konstaterar Verian i sin rapport.

Expressens politiska kommentator Viktor Barth-Kron noterar att V blev en av de stora vinnarna i den stora SCB-mätningen som kom i maj, där V fick 8,6 procent, trots attackerna och den intensiva granskningen.

Ökar trots skandalerna

Mönstret de senaste två åren är således tydligt: Skandaler som får stor mediabevakning resulterar i kortsiktiga och begränsade tapp, men ingen långsiktig bestraffning från partiets presumtiva väljare.

Nooshi Dadgostar har upprepat att ”antisemitism och rasism har ingen plats i Vänsterpartiet”.

Partiet har agerat med uteslutningar och avgångar, men siffrorna visar att stödet sedan mediabevakningen kring terrorkopplingar och antisemitism i partiet tog fart på allvar har ökat – inte minskat.

Ofer Maimon

Reporter

Epost: ofer@bulletin.nu
X: @ofermaimon