Försvaret vill ha svar om personminor

Försvarsmakten vill ha svar från regeringen – och det innan året är slut. Frågan handlar om personminor och vad som ska gälla för svensk militär i utlandet.

Finland, Polen och de baltiska länderna har lämnat Ottawafördraget som förbjuder personminor. Sedan en vecka tillbaka får finska soldater hantera vapnen.

Nu vill överbefälhavare Michael Claesson att regeringen ger svar i frågan.

– Framför allt handlar det om att skyndsamt titta på helheten kring Ottawafördraget och hur vi i Sverige har knutit fördraget till olika komponenter i svensk lagstiftning, säger han till SVT.

Tidöpartier vill lämna fördraget

Försvarsmakten ska snart ansvara för ledningen av en Natobas på finsk mark. Därför behövs klara besked om vad som gäller, menar ÖB.

Tre Tidöpartier – Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna – vill att Sverige river upp förbudet.

Men försvarsminister Pål Jonson (M) säger att det inte finns några nära förestående planer om att lämna fördraget.

– Vi har fått underlag från Försvarsmakten och ser nu över vad det innebär för vårt Natomedlemskap i och med att det handlar om både de baltiska länderna och Finland som vi har gemensam försvarsplanering med. Vi har inga andra besked kopplat till det idag, säger han enligt SVT.

Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist vill att förbudet ska bestå.

– Det är viktigt att försöka upprätthålla konventioner som gör att allmänhet, barn och andra som rör sig i den här typen av områden inte drabbas av risken att kunna sprängas av minor.

Så fungerar fördraget

Ottawafördraget förbjuder lagring, användning, produktion samt överföring av personminor. De flesta länder i världen skrev under fördraget under 1990-talet. Sverige införde det 1998.

USA, Ryssland och Kina är tre länder som emellertid aldrig undertecknat fördraget. 2025 tog de baltiska länderna, Polen samt Finland beslut att lämna fördraget.