Det kommunala vattenbolaget i Uppsala stämde Försvarsmakten på en kvarts miljard kronor för att ha förorenat dricksvattnet med giftiga PFAS-kemikalier. Mark- och miljödomstolen anser dock inte att försvaret är skyldigt att betala för reningskostnaderna.
Det kommunala bolaget Uppsala vatten stämde Försvarsmakten vid mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt sommaren 2019. Kommunen ansåg att myndigheten skulle ta hand om notan och framtida kostnader för att rena bort de giftiga PFAS-kemikalierna i dricksvattnet eftersom man ansåg att det var försvarets verksamhet som var den stora utsläppskällan.
Bolaget krävde försvaret på totalt 252 miljoner kronor, men något gehör för sitt krav fick inte vattenbolaget i domstolen. Rätten går på försvarets linje och uppger i ett pressmeddelande att myndigheten inte ska stå för reningskostnaderna.
”Beklagar”
– Vi beklagar den här domen i första instans. Den är inte bara ett bakslag för Uppsala Vatten som bolag utan främst en förlust för miljön och för alla Uppsalabor, säger Sigrid De Geyter, vd på Uppsala vatten, i ett pressmeddelande.
De Geyter uppger att domen ska gås igenom ordentligt innan bolaget tar ställning till ett eventuellt överklagande.
– Vårt prioriterade mål är fortfarande att den förorenade marken ska saneras nära källan och att Uppsalaborna inte ska behöva stå för den kostnaden, säger De Geyter.
I stället för att få ett stort skadestånd får det kommunala vattenbolaget ersätta staten genom Försvarsmakten för dess rättegångskostnader. En nota som landar på drygt 8,3 miljoner kronor.
I linje med försvaret
Även om PFAS-föroreningen är så pass stor att det ”föreligger en skada som kan ersättas enligt reglerna om miljöskadestånd” saknas det tillräckligt med stöd i utredningen för att det är försvarets verksamhet som ska ha gett upphov till föroreningen i den aktuella vattentäkten, skriver domstolen.
Vattenbolaget anser att utsläppskällan är den militära flygplatsen Ärna, där försvaret under tidigare verksamhet ska ha använt PFAS-haltigt brandsläckningsskum.
Rätten anser dock att det är troligt att flygfältet står för en liten del av föroreningen och att det huvudsakligen är andra källor som har förorenat vattnet. Det är i linje med vad Försvarsmakten har hävdat inför rättegången.
– Det är orimligt. Det finns ingen annan aktör i Uppsala som har använt den här mängden av PFAS och som dessutom ligger på en plats där det är en direkt genomsläpplighet och står i direkt kontakt med grundvattnet. Flygplatsen ligger norr om Uppsala och grundvattenströmmarna går från norr till söder, sade De Geyter till TT före förhandlingarna.
Rätten oenig
Rätten var dock oenig. Rättens ordförande anser att försvaret bör betala nio miljoner kronor i skadestånd, vilket är cirka en fjärdedel av de kostnader som Uppsala vatten redan har haft för uppkomna kostnader.
De förhöjda halterna av PFAS-ämnen – högflourerade kemikalier – upptäcktes i Uppsalas dricksvatten 2012. Då stängdes de förorenade vattentäkterna av och först sedan en reningsprocess var installerad kunde Bäcklösa vattenverk tas i bruk igen.
Kommunen uppger att reningen hittills kostat drygt 37 miljoner kronor och beräknas kosta fyra miljoner per år i framtiden.
Läs mer: Svensk militär sprängde sjömina utanför svenska kusten
fakta
PFAS
FAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.
PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.
PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.
Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.
PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.
Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda PFOA.
Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) tog i september i fjol fram nya hälsobaserade gränsvärden för PFAS-familjen och de ska inom två år implementeras i Sverige.
Källor: Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket
