Hej!

Jag studerar och läste nyligen en kurs i projektledning och fick bland annat lära mig om två nya definitioner, nämligen transaktionellt och transformativt ledarskap.

Något som bör nämnas är att det under kursens gång gjordes en koppling mellan Amy Edmonsons tankar kring effektiva team med idén om transformativt ledarskap.

Utan att veta det så har jag sökt efter en arbetsplats med ett transformativt ledarskap hela mitt yrkesliv, först som bussförare och skyddsombud och efter avklarad utbildning till trafiklärare på två olika trafikskolor, men utan resultat.

Tittar man i arbetsmiljölagen så ser man att föreskrifterna där ställer krav på god organisatorisk och social arbetsmiljö och jag kan tycka att det är rimligt att motiverade, välmående, nöjda arbetstagare presterar bättre och kostar mindre i form av minskad sjukfrånvaro, lägre personalomsättning osv.

Med bakgrund av detta har jag väldigt svårt att förstå varför inte företagare och ledare tillämpar detta i sina organisationer, framför allt när det råder brist på personal inom dessa yrken.

Jag har lyft frågan med personer med ekonomisk utbildning för att se om jag förbisett något ur en företagsekonomiskt synvinkel och vore tacksam om du kan dela med dig av dina tankar och perspektiv så att jag förhoppningsvis är lite klokare nästa gång jag äntrar ett nytt yrke?

Tack på förhand

Joakim

Läs även: Genusforskare sågar nya migrationslagen: Kommer leda till ökade klyftor

Tack för förtroendet Joakim.

Först en kort förklaring för läsare som inte är bekanta med de två synsätten.

Transaktionellt ledarskap utgår från uppgiften om hur människor skall styras genom morot och piska. Organisationen är en maskin, chefen bestämmer och människan är i grunden en lat egoist. Transformativt ledarskap utgår från människans inre motivation, och relationen mellan ledare och medarbetare ses som avgörande. Organisationen är en levande organism och människan oegennyttig. Edmonsons forskning om psykologisk trygghet och effektivitet hör definitivt hemma i det senare synsättet.

Bra organisationer bygger på realism och insikt i människans verkliga natur, inte farhågor och önsketänkande. I verkligheten är organisationer både maskiner och levande system och vi människor är både egoister och altruister. Sunda organisationer bygger både på transaktionellt och transformativt ledarskap.

Så, varför förstår inte alla arbetsgivare värdet av god arbetsmiljö? Jag tror faktiskt att de flesta inser det. Men de klarar inte att få till det. För det är svårt i praktiken. Jag tror det är lite som med lycka och framgång. Det finns liksom ingen formel och man kan inte sikta på det direkt. Det finns arbetsgivare som satsar enormt på “god arbetsmiljö” där människor underpresterar och mår skit. Och det finns arbetsplatser utan tjocka värdegrundsdokument och svällande HR-avdelningar där människor stortrivs och är superproduktiva.

Självklart presterar vi bättre när vi känner arbetsglädje. Men arbetsglädje är ju också ett resultat av goda prestationer. Frågan är vad som är hönan och vad som är ägget? Rent allmänt tycker jag att vi överskattar den första teorin. När alla chefer förväntas vara stora Ledare (lite Messias, lite terapeut) göder det orealistiska förväntningar och förhoppningar vilket i sin tur leder till att chefer går in i väggen och medarbetare blir som krävande ungar.

Jag föredrar ordet “sund” före “god” arbetsmiljö. “God” göder föreställningen om Paradiset. Jag tror det är lättare att enas om vad som är sunt än vad som är gott. En sund arbetsmiljö är en där människor säger som det är och gör som de säger, där du förstår din roll och har de resurser som behövs.

Läs även: Störningar i Klarna-appen – användare kan se andras uppgifter

Jag har sett många sunda och osunda arbetsplatser och ser ett tydligt mönster. Sunda arbetsplatser har oftare ledningar som fokuserar mer på verksamheten än resultaten. De förstår att goda resultat är en konsekvens av bra verksamhet. När det finns ett känslomässigt band till verksamheten är det lättare att skapa en bra arbetsmiljö helt enkelt eftersom alla bryr sig om det man gör och då blir det naturligt att också bry sig om hur människorna som utför arbetet mår. Om ledningen inte förstår eller bryr sig blir kulturen lätt kylig och byråkratisk.

Jag förstår att du verkligen vill ha ett arbete där människor betyder något på riktigt. Jag känner inte dig men du framstår som en öppen, vetgirig och framåt person. Utbilda dig, välj en bransch med goda framtidsutsikter och där själva verksamheten känns meningsfull och bra för dig.

Tro inte på vad organisationer säger om sig själva. Studera noga hur de faktiskt uppför sig och var uppmärksam på var dina observationer landar i magen, det vill säga vad du känner.

Lycka till!

Johan

Johan Grant är legitimerad psykolog, fil. dr och ledarskapsexpert.

Vill du också få en fråga besvarad av Johan Grant? Mejla johan@johangrant.se