Facebook noscript imageFynd från Machu Picchu tidigarelägger Inkarikets expansion
Vetenskap
Fynd från Machu Picchu tidigarelägger Inkarikets expansion
Vy över Machu Picchu, Peru. Foto: Ricardo Choy Kifox/AP/TT
Vy över Machu Picchu, Peru. Foto: Ricardo Choy Kifox/AP/TT

Kol 14-analyser av kvarlevor från Machu Picchu indikerar att Inkarikets expansion började några decennier tidigare än vad som traditionellt antagits.

Machu Picchu är en av världens mest kända arkeologiska lämningar. När ”staden”, som är belägen på 2 400 meters höjd, återupptäcktes 1911 var det en sensation. Även om komplexet som omfattar omkring 200 byggnader ofta omtalas som den ”förlorade staden” så tycks det i själva verket ha varit ett kungligt palats, beläget på ett behagligt avstånd från Inkarikets huvudstad Cuzco.

Baserat på spanska källor och krönikor har det länge antagits att Machu Picchu började byggas någon gång omkring år 1438, efter det att inkan Pachakutiq erövrat det kringliggande området. En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Antiquity tyder dock på att palatset kan ha tagits i bruk redan ett tjugotal år tidigare. Om detta stämmer kan Inkarikets historia och kronologi behöva justeras.

I studien daterar forskarna 26 olika ben och tandprover från Machu Picchu med hjälp av kol 14. Även om det finns en betydande osäkerhet i dateringarna är den sammantagna bilden att flera av de döda begravts några årtionden före 1438. Det faktum att ben från Machu Picchu uppvisar få tecken på hårt fysiskt arbete innebär också att kvarlevorna troligen inte härrör från den tidiga byggnadsfasen, utan snarare från en tid då palatset redan var i bruk.

Eftersom Pachakutiqs maktövertagande omkring år 1438 och den efterföljande expansionen är en nyckelpunkt i Inkarikets historia, så kan dess historia och kronologi behöva justeras och tidigareläggas om resultaten visar sig stämma. Enligt forskarna understryker deras studie behovet av att datera mer arkeologiskt material från Inkariket för att komplettera och förbättra den existerande kronologin.

Palats likt Machu Picchu var inte de enda stora byggnadsverk som Inkariket lämnade efter sig när det kollapsade på 1530-talet. I en ännu opublicerad studie har en grupp nationalekonomer undersökt sambandet mellan inkarikets 3 000 mil långa vägnät och sociala och ekonomiska utfall i dagens Peru.

Enligt ekonomerna har de gamla vägarna en positiv effekt på dagens sociala och ekonomiska utfall. De som bor alldeles nära de gamla vägarna har exempelvis något högre utbildning och inkomster än sina grannar något längre bort. Till skillnad från Machu Picchu fortsatte vägarna att användas även sedan spanjorerna erövrat Inkariket, vilket kan ha bidragit till en lokal ekonomisk utveckling som fortsätter att bära frukt än idag.

Läs även: Stenåldern: Cannabisodling har sitt ursprung i Kina för 12 000 år sedan

Läs även: Studie: Över 80 miljoner människor bor på hög höjd