En intern väljarundersökning på Danmarks medie- och journalisthögskola (DMJX) har skapat debatt sedan det visat sig att nästan fyra av fem studenter skulle rösta på det röda blocket.

– Att det finns mångfald inom journalistkåren har betydelse. Det gäller många parametrar. På det sättet är undersökningen intressant eftersom den pekar på att det finns något här som vi måste vara uppmärksamma på, säger journalisthögskolans utbildningschef Henrik Bergren till Berlingske.

Läs även: Carolin Dahlman: SVT:s vänstervinkel om marknadshyror kan ge bostadsbrist

Dansk journalistik håller hög kvalitet men kan ändå påverkas av vilka åsikter som finns i journalistkåren, tillägger han, och efterlyser fler insatser för att bredda rekryteringen av studenter.

Det röda blocket i dansk politik kan i Sverige liknas vid de rödgröna partierna.

Mest uppmärksammat har studenternas stöd för Enhedslisten, det parti som ligger längst vänsterut, blivit. Hela 24 procent av journaliststudenterna skulle rösta på partiet i ett val jämfört med bara 9,7 procent av befolkningen som helhet, enligt en nyligen utförd opinionsundersökning.

Socialliberala Radikale Venstre får mer än var femte röst (21 procent) jämfört med bara 4,3 procent hos allmänheten. Och Dansk Folkeparti skulle med 0,5 procent av rösterna inte ens komma in i Folketinget, trots ett allmänt stöd på 6,1 procent.

Medieägare kritisk

– Jag tycker det är ett problem med den danska mediebilden att den är så orienterad mot ett visst sätt att se på världen. Det är inte människors enskilda åsikter om klimatet eller det ena eller andra lagförslaget, utan världsbilden som blir skev, säger koncernchefen för Berlingske Media, Anders Krab-Johansen, till danska P1.

Han nekar till att journalisternas politiska åsikter skulle utgöra ett problem i det dagliga arbetet på tidningen Berlingske.

Det är dock inte bara bland journalister som de röda partierna dominerar. Skillnaden mot den övriga befolkningen minskar kraftigt om man jämför journaliststudenterna med personer i samma ålder som har gått en högskoleförberedande gymnasieutbildning och som bor i någon av Danmarks fyra största städer.

Den interna opinionsundersökningen på DMJX begärdes först ut av den borgerliga danska sajten Kontrast, som lanserades förra året och bland annat vill främja en borgerlig kulturdebatt.

Där menar chefredaktör Mikkel Andersson att journalisternas politiska åsikter återspeglas i vilka ämnen som bevakas och vilka vinklar de väljer.

”Är integration och invandring ett större problem än klimatet? Är ett av världens högsta skattetryck ett större problem än påstått låga transfereringar eller sjuksköterskelöner? Är det största problemet i Danmark att det saknas kvinnor i styrelser, eller att män dör tidigare och är massivt överrepresenterade i samhällets bottenskikt?” skriver han.

Liknande mönster i Sverige

Även i Sverige och Norge har undersökningar visat att journalister röstar vänster i större utsträckning än vad allmänheten gör. Och precis som i Danmark går meningarna isär om huruvida det påverkar nyhetsrapporteringen.

En undersökning av den liberala tankesmedjan Civita i Norge visade 2019 att 68,7 procent av norska journalister tänkte rösta på något av de två vänsterpartierna Arbeiderpartiet eller Miljøpartiet De Grønne. Motsvarande siffra bland befolkningen var 17,8 procent.

Läs även: Per Gudmundson: Hudfärg är inte problemet med svensk journalistik

I enkäten tillfrågades även svenska journalister. Eftersom underlaget var förhållandevis litet låg felmarginalen på mellan fyra och sju procentenheter. Tendensen var dock densamma: 70,7 procent uppgav att de skulle rösta på antingen Vänsterpartiet, Socialdemokraterna eller Miljöpartiet.

En större undersökning av medieforskaren Kent Asp visade 2012 att drygt fyra av tio svenska journalister föredrog Miljöpartiet. Sammanlagt hade de rödgröna ett stöd på 70 procent bland de tillfrågade.