Coronaviruset fortsätter att utmana vetenskapen – inte minst frågan varför vissa blir så svårt sjuka att de riskerar att dö, medan andra knappt känner av sjukdomen.

Ålder är den tydligaste riskfaktorn, men även yngre, fullt friska, personer riskerar att råka illa ut. Varför?

I somras kunde en stor internationell studie koppla ett område med gener på kromosom tre till ökad risk för sjukhusinläggning och andningssvikt i samband med covid-19.

Och i september kom Hugo Zeberg vid Karolinska institutet och Svante Pääbo vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Tyskland med ännu en upptäckt: Dessa gener var väldigt lika motsvarande dna-sekvenser hos en cirka 50 000 år gammal neandertalare från dagens Kroatien.

Hugo Zeberg och Svante Pääbo har nu fokuserat på en av generna, som i slutänden ser till att enzymet "DPP4" tillverkas. Det är ett enzym som man sedan tidigare vet binder till ett helt annat coronavirus och släpper in det i cellen – nämligen det som orsakar mers (Middle Eastern Respiratory Syndrome). På så sätt erbjuder enzymet en sorts bakväg in i cellen, där viruset sedan kan föröka sig.

Fyrfaldigad risk

Det visade sig att DPP4 fungerar på ett liknande sätt vid covid-19. Framför allt för dem som bär på den variant av genen som kommer från neandertalarna, och som förekommer bland vissa av dem som har ett europeiskt eller asiatiskt ursprung.

För den som bär på en kopia av den aktuella genvarianten fördubblas risken för sjukhusvård i samband med covid-19, medan den vars båda genkopior utgörs av neandertalvarianten löper en fyrfaldigt ökad risk.

Det menar Hugo Zeberg och Svante Pääbo efter att ha analyserat förekomsten av genvarianten hos 7 885 personer som har sjukhusvårdats på grund av covid-19 och jämfört denna förekomst med en kontrollgrupp. Studien har dock ännu inte varit föremål för vetenskaplig granskning.

Fattigdom en större riskfaktor

De flesta européer, asiater och personer i den amerikanska ursprungsbefolkningen bär på en handfull gener från neandertalarna – mellan 1,8 och 2,6 procent av arvsmassan. Dessa gener är en rest från när medlemmar ur vår egen art, Homo sapiens, parade sig med medlemmar från den numera utdöda människoarten Homo neanderthalensis. Eftersom dessa gener inte finns bland personer med afrikanskt ursprung, men bland alla andra, tror forskarna att dessa kärleksmöten ägde rum någonstans i dagens Mellanöstern.

Risken att råka illa ut på grund av ett eventuellt kärleksmöte för tiotusentals år sedan är dock liten. Den aktuella genvarianten förekommer bara hos en mindre andel av befolkningen. I så fall utgör socioekonomiska faktorer, som fattigdom, eller andra sjukdomar mycket större riskfaktorer för att bli svårt sjuk vid covid-19.

Johan Nilsson/TT