Fokus

George Floyds hemstad utökar polisens budget efter våldsvåg

”Defund the police” (avfinansiera polisen) blev ett vanligt slagord under den uppblossande BLM-rörelsen 2020. Foto: John Minchillo/TT.
”Defund the police” (avfinansiera polisen) blev ett vanligt slagord under den uppblossande BLM-rörelsen 2020. Foto: John Minchillo/TT.
”Defund the police” (avfinansiera polisen) blev ett vanligt slagord under den uppblossande BLM-rörelsen 2020. Foto: John Minchillo/TT.
”Defund the police” (avfinansiera polisen) blev ett vanligt slagord under den uppblossande BLM-rörelsen 2020. Foto: John Minchillo/TT.

Minneapolis, där förra årets Black Lives Matter-demonstrationer började, har gått från att vilja avfinansiera polisen till att öka dess budget.

22 feb 2021 05:00
Uppdaterad:
23 feb 2021 09:38

Minneapolis, där förra årets Black Lives Matter-demonstrationer började, har gått från att vilja avfinansiera polisen till att öka dess budget.

Den 25 maj förra året blev den amerikanska staden Minneapolis internationellt omskriven när ett brutalt polisingripande ledde till att 46-årige George Floyd dog. Demonstrationerna spred sig över hela USA och till Europa. I Minneapolis lovade ledande politiker att nedmontera polisen, samtidigt som ett stort antal poliser sade upp sig eller sjukskrev sig och våldsbrottsligheten ökade kraftigt.

Nu spenderar staden 6,4 miljoner dollar (motsvarande 53 miljoner kronor) på att rekrytera nya poliser. Beslutet fattades i fredags av ett enhälligt stadsfullmäktige, rapporterar Daily Mail.

Våldsamma upplopp

Efter Floyds död i maj iscensatte den amerikanska Black Lives Matter-rörelsen omfattande demonstrationer som spreds över hela världen. I Minneapolis blev demonstrationerna snabbt våldsamma. Bara ett par dagar efter George Floyds död rapporterade Star Tribune, delstatens största tidning, om ”utbredd plundring”, stenkastning mot poliser och anlagda bränder. En butik som sålde reservdelar till bilar sattes i brand två gånger. Medan vissa demonstranter försökte släcka bränderna tog andra selfies framför dem.

Upploppen orsakade skador på fler än 1 500 byggnader i och omkring Minneapolis. Många som drabbades var småföretagare, vilkas butiker plundrades – ofta flera gånger om –, stacks i brand eller klottrades ner, enligt Star Tribune. New York Times beskriver upploppen, under vilka en polisstation sattes i brand, som de mest destruktiva upploppen i en amerikansk stad sedan Los Angeles 1992.

”Avfinansiera polisen”

Dagen efter Floyds död meddelade Minneapolis borgmästare Jacob Frey, att den polis som nu står åtalad för mord av andra graden hade avskedats, tillsammans med de tre andra poliser som var närvarande vid tillfället. Freys uttalanden i sammanhanget uppfattades av många som att han ställde sig på demonstranternas sida.

– När Frey kom ut och i grund och botten ställde sig på demonstranternas sida skickade han signalen att polisen står på egna ben. Ska man säga något sådant måste man ha en plan för vad som kommer att hända, för man har då underblåst båda sidorna, sade Lawrence Jacobs, professor i statsvetenskap vid University of Minnesota.

Sedan dess har Frey kritiserats både av vanliga invånare, som menar att han inte gjorde tillräckligt för att skydda deras egendom, och av aktivister som är missnöjda med att han inte tillmötesgår deras krav på att nedmontera stadens polisstyrka. ”Defund the police” – avfinansiera polisen – är ett återkommande slagord inom Black Lives Matter-rörelsen.

Mindre än två veckor efter Floyds död avgav nio av tretton medlemmar av Minneapolis stadsfullmäktige ett löfte att nedmontera polisen och ersätta den med en ”ny modell för allmän säkerhet”. Löftet lästes upp tillsammans med aktivister på en scen med plakat med texten ”avfinansiera polisen”.

Framåt hösten började de däremot ändra uppfattning i takt med att opinionsundersökningarna visade ett allt starkare motstånd mot idén. Andrew Johnson, en av ledamöterna i stadsfullmäktige, sade att löftet inte skulle tolkas ordagrant utan ”utifrån andemeningen”. En annan ledamot, Phillipe Cunningham, sade att formuleringarna i löftet var ”en tolkningsfråga”.

– Jag tror vårt löfte skapade förvirring i samhället, sade fullmäktiges ordförande Lisa Bender.

Åtta miljoner dollar mindre till polisen

Trots det svalnande engagemanget för att avfinansiera polisen röstade stadsfullmäktige i december för att kapa nästan åtta miljoner dollar från polisens budget. I stället skulle pengarna, som utgjorde omkring 4,5 procent av den totala polisbudgeten, finansiera andra typer av samhällsservice.

– Jag tror att det vi kan åstadkomma med dessa åtta miljoner kommer att göra mycket för den allmänna säkerheten i vår stad, sade Jeremiah Ellison, en annan av de fullmäktigeledamöter som lovat att nedmontera polisen.

Fullmäktige var även nära att reducera antalet poliser i staden från 888 till 750 trots en kraftig ökning av mord och skjutvapenvåld det gångna året. Enligt dataanalytikern Jeff Asher ökade morden i Minneapolis med 72,3 procent under 2020 jämfört med 2019, något som speglar en omfattande trend i amerikanska städer. Samtidigt har våldsbrottsligheten överlag ökat med 21 procent och polisens utryckningstid har blivit påtagligt längre.

När det kom till kritan röstade stadsfullmäktige emot nedskärningen av antalet poliser. 

6,4 miljoner mer till polisen

I själva verket har Minneapolis just nu bara 638 poliser, enligt stadens polisstyrka, rapporterar Daily Mail. Omkring 200 har slutat eller sjukskrivit sig.

Den ökade brottsligheten i staden har gjort att flera medborgare vänt sig mot nedskärningarna av polisen.

– Sedan George Floyds orättfärdiga och olyckliga död har stadsfullmäktige använt retorik som uppmuntrat kriminella, något vi ser beviset för i den oöverträffade ökningen av brott, sade George Saad, en av många invånare i Minneapolis som talade inför stadsfullmäktige i höstas.

– Ni har haft flera år på er att ta itu med kulturella problem inom Minneapolis polisavdelning. Ni har misslyckats med att göra det. I stället ger ni er ut på en kampanj mot er egen polisstyrka, och bekämpar och demoniserar en hel organisation inom staden, i stället för att göra situationen bättre.

I fredags fattade ett enhälligt stadsfullmäktige beslut om att investera 6,4 miljoner dollar – nästan lika mycket som de åtta miljonerna som kapades i december – på att anställa nya poliser. Enligt borgmästaren och polischefen kommer anställningsprocessen att uppdateras så att det blir meriterande att bland annat ha bott i Minneapolis, ha studerat kriminologi eller psykologi och ha volontärarbetat.

Det innebär dock inte att hela stadsfullmäktige har ändrat uppfattning om stadens polis. Tre ledamöter har nu inlett en process för att ersätta den existerande myndigheten med en ”myndighet för allmän säkerhet”, dock utan att göra sig av med poliser, skriver Daily Mail.

Text: Bulletin/Nyhetsredaktionen

Läs mer: Kraftig ökning av dödligt våld i USA:s städer