Dagens problem med fattiga pensionärer hänger till stor del ihop med invandringen. 14,9 procent av befolkningen över 60 år, alltså ungefär 400 000 personer, är utrikes födda. Men bland dem med svagast ekonomi är andelen invandrare betydligt större. Det visar nya beräkningar från Statistiska centralbyrån.

De nya uppgifterna understryker de politiska svårigheterna att åtgärda fattigfrågan. Nyligen föreslog regeringen, efter påtryckningar från Vänsterpartiet, ett särskilt bidrag riktat till de pensionärer som har lägst inkomster. Förslaget har blivit hårt kritiserarat för att det bryter mot de principer som annars vägleder det svenska pensionssystemet. Förslaget klipper av kopplingen mellan arbete och inkomst, gröper ur de hållbara finanserna och riskerar att göra pensionssystemet till föremål för populistiska utspel, har det hetat. Men förslaget kan också kritiseras på andra grunder, visar den nya SCB-kartläggningen.

Regeringens och Vänsterpartiets reform åtgärdar nämligen inte problemet med fattiga äldre. Förslaget trappar av bidraget så att man måste ha varit bosatt i Sverige i 40 år för att få maximal utdelning. Det är i och för sig en begränsning i rimlig riktning. Men en reform som verkligen skulle lyfta upp inkomsterna skulle behöva vara utformad så orättvist att den aldrig skulle accepteras. Ett sådant förslag skulle innebära en enorm förmögenhetsöverföring – från äldre svenskar som har jobbat hela livet till invandrare som i många fall har flyttat till Sverige i hög ålder och knappt arbetat.

Med en stadigt friskare befolkning blir inkomsterna i pensionsåldern alltmer beroende av arbete. Många fortsätter numera att arbeta långt upp i ålderdomen. Det ska vi vara glada över.

Andelen som i någon grad förvärvsarbetar är påtagligt större bland dem som är födda i Sverige än bland utrikes födda. I åldersgruppen 60–69 förvärvsarbetar 57 procent av de svenska männen, mot 42 procent av de utlandsfödda. Skillnaden är nästan lika stor bland kvinnor i samma ålderskategori, 52 jämfört med 38 procent. I högre ålder är det förstås färre som arbetar, men andelen är då dubbelt så stor bland svenskar jämfört med utrikes födda.

Gruppen äldre med låga inkomster består till stor del av invandrare. SCB mäter samtliga deklarerade inkomster – allt från bidrag till kapitalinkomster – och delar upp de äldre i fyra inkomstkategorier. I den fjärdedel som har lägst inkomster är de invandrade kraftigt överrepresenterade.

En relativt stor del av de utrikesfödda har helt enkelt mycket låga inkomster. Bland invandrarna mellan 60–69 hamnar var tredje man i den lägsta inkomstkvartilen. Bland svenskfödda är det var tionde, visar SCB.

En grov överslagsräkning ger vid handen att kvartilen med lägst inkomster bland alla äldre till ungefär 25 procent består av utrikes födda. Men det ser olika ut i olika åldrar. Invandrarna med låga inkomster är fler i lägre ålder. I gruppen 60–69 utgörs kvartilen med lägst inkomst till närmare 40 procent av utrikes födda. I högre ålder, där inslaget av arbete är mindre och pensioner och bidrag utgör en större del av inkomsterna, utjämnas skillnaderna. I åldersgruppen 70–79 består kvartilen med lägst inkomster av cirka 20 procent utrikes födda. Siffror som alltså ska jämföras med invandrarnas knappa 15 procent av den äldre befolkningen.

Läs även: Allt fler utlandsfödda tar ut pension utan att ha betalat in i systemet

Den relativa fattigdomen har många orsaker. ”Skillnader i inkomster efter födelseregion i de äldre åldrarna beror i stor utsträckning på skillnader i förvärvsarbete i Sverige tidigare i livet. Utrikes födda har förvärvsarbetat i lägre utsträckning än födda i Sverige”, konstaterar SCB.

Livsinkomsten påverkas också av åldern vid ankomst. Ungefär hälften av de utrikes födda äldre har varit 30 år eller mer när de har invandrat. 8,5 procent av de utrikes födda i granskningen har invandrat vid 60 års ålder eller högre.

En annan faktor är hälsa. Ungefär en fjärdedel av de utrikes födda över 60 har nedsatt aktivitetsförmåga – avgjort mer än bland svenskar.

Skillnaderna återspeglas i hur grupperna upplever sin situation. Bland de utrikes födda 60–69 år är det 30 procent som känner oro för hushållets ekonomi. Bland svenskarna är 12 procent oroade.

Men redan i dag utjämnar alltså välfärdsstaten skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda. Föreställningen att pension är uppskjuten lön urholkas med åren. I en ålder över 80 år liknar invandrarnas inkomstspridning svenskarnas, med nästan lika andelar med låga inkomster. Bidragen jämnar ut.

Resterande fattigdom är svår att få bort utan att helt upphäva det rättvisa sambandet mellan arbete och inkomst.

Regeringens och Vänsterpartiets förslag är ett skamlöst försök att köpa röster för 10 miljarder kronor ur statsbudgeten. SCB illustrerar med den nya rapporten att frågan om de äldres ekonomi är alldeles för komplex för att lösas med ett bidrag, hur fläskigt det än är.

SCB:s siffror punkterar härtill ytterligare en gammal politisk myt. För bara några år sedan var det ett vanligt påstående att invandringen behövdes för att rädda våra pensioner. Man tog då inte i beaktande att invandrarna också, en dag, blir pensionärer. Oproportionerligt många av dem blir dessutom fattigpensionärer, vet vi nu.

Läs även: Ropen skalla, valfläsk åt alla