Socialdemokraterna tillsätter statsminister på grund av Centerpartiet och Annie Lööf. Igen.
Klockan 13.49 röstade riksdagen ännu en gång. Socialdemokraternas Magdalena Andersson utsågs återigen till statsminister.
173 ledamöter från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna röstade emot. Men det krävs 175 nejröster – majoritet i kammaren – för att stoppa en kandidat.
Avgörande var att Centerpartiets mandat släppte fram Andersson.
Det var fjärde gången under mandatperioden som Annie Lööf och Centern såg till att Sverige fick en socialdemokratisk statsminister.
Räknar man även in den utdragna regeringsbildningen 2014 var detta rentav femte gången Lööf släppt fram en vänsterregering framför ett högerstyre. Vilket kan ställas mot de två tillfällen då Lööf röstat fram en borgerlig statsminister, 2006 och 2010. En illasinnad betraktare skulle möjligen notera att det har gått mer än ett decennium sedan Centerpartiet och Annie Lööf medverkade till att Sverige fick ett borgerligt styre.
Centerpartiets stöd till Socialdemokraterna är inte längre ett undantag. Det är normen.
”Centerpartiet är en del av regeringsunderlaget”, konstaterade Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar inför omröstningen. ”Det finns inget annat sätt att se det på.”
Magdalena Andersson kommer den här gången att forma en socialdemokratisk enpartiregering. Och det är alltså centerns regering. I morgon, vid konseljen, kommer hon att tillkännage vilka som blir Centerpartiets val till energiminister, arbetsmarknadsminister, landsbygdsminister, infrastrukturminister och så vidare.
Läs även: Dags att omvärdera borgerligheten
I Centerns egen retorik framställs partiet som ett ”borgerligt, liberalt parti i mitten”. Men eftersom Lööf motiverar sin position med att partiet aldrig kommer att medverka till en regering där Sverigedemokraterna har inflytande, är partiets valmöjligheter lika med noll för överskådlig tid.
Därmed utesluts ”borgerligt”, ”liberalt” och ”i mitten”. Inte mycket av retoriken återstår.
Centerpartiet är ett parti. Punkt.
