Facebook noscript imageGudmundson: Lögnerna, överdrifterna och missarna i TV4-debatten
Per Gudmundson
Ledare
Gudmundson: Lögnerna, överdrifterna och missarna i TV4-debatten
Några partiledare slirade på sanningen i TV4:s debatt på måndagkvällen. Foto: Fredrik Sandberg, TT.
Några partiledare slirade på sanningen i TV4:s debatt på måndagkvällen. Foto: Fredrik Sandberg, TT.

Hörde vi rätt? Sade de verkligen så? Här är några av frågorna där partiledarna slarvade och skarvade i TV4:s debatt.

Det snabba formatet i TV4:s partiledardebatt innebar att politikerna bara fick ordet i 30 sekunder åt gången. Det skapade en rapp och underhållande slagväxling. Men det medförde också att partiledarna komprimerade sina budskap så mycket att sanningen ibland fick ge efter.

Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar påstod till exempel att den borgerliga alliansregeringen drog ner välfärden med ”över 100 miljarder” kronor mellan 2006 och 2014. Liberalernas Nyamko Sabuni, som var minister på den tiden, kände inte igen beskrivningen och menade att det var dags att faktagranska vänsterledarens utsagor. Det var Sabuni som hade rätt. Sanningen är i själva verket närmast motsatt till vad Dadgostar gjorde gällande. Under Alliansen sänktes visserligen skatterna med över 140 miljarder kronor, men samtidigt steg skatteintäkterna därför att fler fick arbete när det blev mer lönsamt att jobba och anställa. I kommunerna och regionerna, som står för lejonparten av välfärdsåtagandet, steg skatteintäkterna med 26 procent, från 479 till 603 miljarder kronor. Även de statliga intäkterna steg, men mer marginellt. Kanske kan man påstå att välfärden blev procentuellt mindre när ekonomin växte – men någon nedskärningspolitik i kronor och ören var det definitivt inte.

Storleken på budgetposter är lätta att kontrollera, så där kanske man borde kunna förvänta sig extra sanningsenlighet i en partiledardebatt. Men även en före detta finansminister kan tydligen skarva. Magdalena Andersson sade i TV4 att ”Det är dags att politikerna satsar lika mycket på socialtjänst och skola som på polisen”. Men av de tre utgiftsposterna är det polisen som får avgjort minst. Och det är inga marginella skillnader. Skolan får i princip tio gånger så mycket som polisen.

Statsminister Magdalena Andersson gjorde också en stor sak av att Ulf Kristerssons parti kampanjar med ”manipulerade bilder” mot vindkraft. Just det var i och för sig ett korrekt påpekande. De lokala Moderaterna i Kävlinge har ett flygblad med ett fotomontage som visar en skräckvision av vindsnurror vid badstranden. Men kanske borde hon ha visat lika mycket omsorg om sina egna argument också.

Exempelvis varnade S-ledaren för franskt kärnkraftsberoende. ”Vi ser i Frankrike – det är det land som har mest kärnkraft i hela EU – deras priser har varit dubbelt så höga som de svenska”, sade Andersson. Miljöpartiets Märta Stenevi instämde: ”Där man har som mest kärnkraft i Europa, där har man också haft de högsta elpriserna”. De rödgröna undvek dock att nämna att franska elpriser är statligt reglerade, att få franska konsumenter betalar de höga tillfälliga spotpriserna, och att franska elräkningar normalt ligger på genomsnittsnivå i Europa. Högst energipriser betalar tyskarna, som har avvecklat kärnkraften. Näst mest pröjsar danskarna – som aldrig har haft någon kärnkraftsel alls.

Läs även: Magdalena Anderssons Löfven-ögonblick

Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar återkom flera gånger i debatten till en påstådd klassaspekt i kriminaliteten, där hon menade att rika människors konsumtion göder brottsligheten i de utsatta områdena. Ett av hennes exempel var att Stockholms innerstad köper narkotika för 30 miljoner kronor i veckan, en uppgift som ursprungligen kommer från en undersökning av SVT. Men SVT:s granskning handlade inte enbart om innerstaden. Mätningen inkluderade också stora delar av södra Stockholm. Vilka som knarkade vad kunde man inte se.

Vidare mättes inte det problemtyngda Järvaområdet, till exempel, vilket annars hade varit en intressant jämförelsepunkt att döma av statistiken för anmälda brott. Innerstaden fungerar dessutom som hela stadens vardagsrum. Forskare underströk därför att ”siffrorna ska tolkas med försiktighet, man får ta hänsyn till att befolkningsunderlaget kan variera och att det kan vara folk som reser in till Stockholm”.

Och förstås. Slutligen. Att Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch hävdade att Sverige vann Eurovisionsschlagerfestivalen 1994 var kanske inte den största skandalen i svensk politisk historia. Men en smula pinsamt var det ändå, med tanke på vems seger hon raderade. Det var Carola Häggkvist som vann 1991 med låten ”Fångad av en stormvind”. Extra penibelt eftersom Ebba och Carola känner varandra, och faktiskt också har sjungit ihop på privat kalas. Det skulle man vilja se 30 sekunder av.

Läs även: En rak höger i TV4:s debatt

Per Gudmundson

Tidigare medarbetare på ledarsidan. Utbildad vid journalisthögskolan i Stockholm. Bakgrund som journalist vid SVT, SR och kommersiell tv, 13 år som ledarskribent i SvD. Tills nyligen presschef i KD.