Det var i mitten av oktober 2019 som Nima Sarvestani kontaktades av människorättsaktivisten Iraj Mesdaghi, som han tidigare jobbat ihop med på en dokumentär om massavrättningarna som genomfördes i Iran 1988.

– I den filmen lovar vi en av de som varit inblandade i massmordet att ni kommer att stå inför rätta, antingen i en nationell eller i en internationell rättegång. Och då skrattade han, säger Nima Sarvestani.

Läs även: Lovades lyxkryssning med kvinnor – åtalas för massavrättningar

Nu fanns det en möjlighet att en av de ansvariga på ett fängelse i Teheran där hundratals personer avrättats skulle komma till Sverige – och att han därmed kunde åtalas för folkrättsbrott, vilket inte behöver ha någon koppling till landet där man åtalas. Planen byggde på ett samarbete med Hamid Nourys svärson som hamnat i konflikt med svärfadern.

Googlade svärfadern

Efter en googling hade han hittat en artikel som beskrev vem hans släkting verkligen var: en ökänd underhuggare till den biträdande åklagaren på Gohardasht-fängelset utanför Teheran, som ska ha torterat fångar, lurat dem att göra erkännande framför en så kallad dödskommitté, och deltagit i deras avrättning. Han tog kontakt med Iraj Mesdaghi, som skrivit artikeln.

De tre veckorna som följde blev intensiva. En kunnig, persisktalande advokat skulle hittas för att säkerställa att Hamid Noury faktiskt greps om han kom till Sverige. Samtal fördes med advokater i London och i Sverige, med Åklagarmyndigheten och med vittnen.

I videomaterialet finns många samtal mellan Hamid Noury och svärsonen.

– De hade en konflikt. Noury hotade honom väldigt mycket, sade “jag kommer att ta kol på dig” och en massa andra grejer. Vi är tvungna att vända på det så att han blir vän med Noury, så att han så småningom litar på honom, säger Nima Sarvestani.

Konflikten tar olika vändningar innan Hamid Noury till slut går med på att komma till Sverige.

”Historiskt projekt”

Nima Sarvestani har själv påverkats av den iranska regimens massavrättningar. En bekant till honom dog i Gohardasht-fängelset 1988, och några år tidigare – då antalet avrättningar var färre men ändå högt – dödades hans egen bror efter att ha engagerat sig i en vänsterorienterad studentorganisation.

Filmandet kommer att fortsätta under rättegången och planen är att filmen ska släppas i november 2022, ungefär ett halvår efter att tingsrätten väntas meddela sin dom.

– Vi har kontakt med Netflix i London. Vi får se. Men det är inte svårt att finansiera den här filmen.

Produktionen har delfinansieras av SVT och Svenska filminstitutet, och det finns intresse bland utländska tv-kanaler.

Läs även: Firade avrättningar med bakelser – i Sverige hann tiden i kapp honom

Helst vill dock den prisbelönta dokumentärfilmaren att någon av de internationella streamingtjänsterna plockar upp filmen eftersom han menar att det handlar om ett historiskt projekt. I kommittén som avgjorde vilka fångar i Gohardasht som skulle hängas satt Irans nuvarande president Ebrahim Raisi.

– Om Hamid Noury fälls är det som att man har fällt även Raisi, för Raisi var hans chef sommaren 1988, säger Nima Sarvestani.