Nyligen publicerade vänstersajten Parabol press essän Till försvar för Hamas, där debattören Kitimbwa Sabuni argumenterar för att terrorgruppen Hamas ”väpnade kamp mot Israel är både laglig och nödvändig”.

– Det viktiga att understryka är att de som ger Hamas legitimitet är palestinierna. Inte jag och du och västvärlden. Och jag kan krasst konstatera att de har legitimitet bland palestinierna, säger Sabuni till Dagens ETC och fortsätter:

– De vann det senaste valet. Om de inte hade haft legitimitet tror jag inte att de kunnat stå emot det här angreppet, det här folkmordet.

Till sajten Kvartal säger Sabuni att han ”hänvisar till en laglig kamp”.

– Det är inte kontroversiellt att de angriper Israel när de befinner sig under ockupation som de gjorde den 7 oktober eller som när de försvarar sig från Israels folkmord som de gjort alltsedan dess.

– Jag stödjer inte krigsbrott och andra förbrytelser mot mänskliga rättigheter från Hamas sida, i den mån de gjorde sig skyldiga till sådana 7 oktober 2023 eller tidigare eller senare, tillägger Sabuni.

Medlemmar av Hamas väpnade gren Al-Qassam brigaderna. Bild: Fars Media Corporation/CC BY 4.0

”Tveksamt att en statstjänsteman driver den här typen av opinion”

Kvartal uppmärksammar även att Sabuni är anställd på Länsstyrelsen Stockholm, där han bland annat drivit projekt om att få in minoriteter på arbetsmarknaden och ”motverka rasism i arbetslivet”.

– Vi har fri åsiktsbildning i Sverige. Det är helt i enlighet med den statliga värdegrunden att ägna sig åt det, säger Sabuni till Kvartal.

Länsstyrelsen skriver till Kvartal att Sabuni ”som offentligt anställd har (...) yttrandefrihet precis som alla andra”, och tillägger att essän ”är publicerad i eget namn och utan referenser till anställningen på Länsstyrelsen” vilket gör att ”det inte finns risk för sammanblandning av vad Kitimbwa Sabuni uttrycker privat och hans arbetsuppgi!er.”

Ledarsidornas Johan Westerholm är emellertid kritisk till att Sabuni kombinerar kontroversiella utspel med sin roll som statstjänsteman.

– Det är ungefär som att ha en ”Ja till Livet”-förespråkare för en regiondriven kvinnomottagning, som på sin fritid driver opinion för abortförbud. Det är lika kontroversiellt, och det riskerar att urholka allmänhetens förtroende för myndigheten.

Westerholm inskärper att han anser att Sabuni har ”en universell rätt att försvara vilka organisationer han vill.”

– Yttrandefriheten gäller ju i synnerhet för just kontroversiella yttranden, att kalla vatten för vått kräver inte särskilt mycket yttrandefrihet. Men det är samtidigt tveksamt att en statstjänsteman driver den här typen av opinion, i synnerhet när hans uppdrag är att vidga normen och jobba för inkludering av minoritetsgrupper.

Hyllade identitetspolitik efter uppmärksammade utspel

Kitimbwa Sabuni har tidigare varit talesperson för Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén, vars aktivister Fatima Doubakil – som är Sabunis hustru – och Maimuna Abdullahi i ett uppmärksammat rättsfall stämde kommunalrådet Ann-Sofie Hermansson för förtal utan framgång, sedan hon kallat dem ”extremister” och ”försvarare av terrorister” på sin blogg.

Som talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund (numera Afrosvenskarnas riksorganisation, med Sabuni som valberedningens ordförande) har Sabuni gjort en rad uppmärksammade utspel, som när förbundet ställde sig bakom en JK-anmälan mot nyutgåvan av ”Tintin i Kongo” 2007, och när de 2013 polisanmälde Pride för hets mot folkgrupp för att en deltagare varit svartsminkad.

– Om den här personen hade haft ett hakkors på sig i Prideparaden hade det inte varit någon diskussion om att det varit hets mot folkgrupp. Vi menar att blackface är ett klassiskt rasistiskt motiv, sade Sabuni till Svenska Dagbladet.

Sabunis afrosvenska aktivism ingick i den så kallade identitetspolitiken, som han hyllade på ett seminarium om begreppet 2015.

– Förr talades det om att jag är svart, och människa, och därför ska ha mänskliga rättigheter. Nu talas det om att jag som svart ska ha det, sade Sabuni enligt Feministiskt Perspektiv och fortsatte:

– Ett hinder i detta har varit den liberala idén om en allmän mänsklighet som har fått oss att vilja nå upp till kriteriet ”människa” på majoritetsgruppens villkor. Genom att föra identitetspolitik behöver vi inte det längre.

Sabuni mot Dadgostar – igen

På senare år har identitetspolitiken blivit hårt kritiserad av opinionsbildare från både höger och vänster, bland annat Jan Guillou som sade att Vänsterpartiet måste ”bli av med de där identitetsidioterna” till SVT:s Politikbyrån 2021.

– Man måste förstå att man inte kan ursäkta muslimska reaktionära dårar i förorterna bara för att de är invandrare. Man måste ha en sorts likaprincip för alla, och man måste kasta alla de där som springer omkring och talar om hudfärg ut ur vårt parti, sade Guillou.

När det gällde Vänsterpartiets nya partiledare Nooshi Dadgostar predikade Guillou emellertid för kören, då hon kritiserade identitetspolitiken från vänster redan 2014, under begreppets högkonjunktur.

”Den identitetspolitiska maktanalysen är helt skild från vänsterns. För den ligger makten inte i samhällstoppen hos män och kapitalägare. Det finns inte en koncentrerad maktansamling att organisera människor mot” skrev riksdagsledamoten Dadgostar i en debattartikel i Aftonbladet 2014.

Nooshi Dadgostar under en pressträff i riksdagens presscenter i september. Foto: Lars Schröder/TT

Som partiledare har Dadgostar fördömt Hamas och stått bakom flera uteslutningar på grund av antisemitism och terrorstöd. Därmed är hon åter på kollisionskurs med Sabuni, som sågar de ”förment propalestinska röster” som ”gör stora ansträngningar för att distansera sig från Hamas och avplattformera andra Palestinaaktivister”.

”Är ju vad de egentligen i hemlighet alla tycker”

Den pro-israeliske debattören Aron Flam tror att Sabuni har goda utsikter att vinna den ideologiska dragkampen mot Dadgostar om vänsterns syn på Hamas.

– Det här är ju vad de egentligen i hemlighet tycker. De tycker alla att Hamas är de legitima ledarna för motståndet, och de vill kunna ställa sig upp och säga det högt, utan att behöva skämmas, säger Flam till Bulletin.

– Redan före 7 oktober använde de termer som att Israel begick folkmord, Israel är en apartheidstat. En fullkomlig invertering av verkligheten. Apartheidstaten är PA på Västbanken, där får judar inte bo. I Israel finns det 20 procent araber som har fulla medborgarrättigheter.

– De säger att vi vill ha en demokratisk stat i Mellanöstern. Ja men det finns en demokratisk stat i Mellanöstern. Den heter Israel. Där får du vara öppet homosexuell. Där får kvinnor rösta, de äger lika mycket som sina män och är värda lika mycket som vittnen i rättegångar.

Aron Flam talar på pro-israelisk demonstration i Stockholm. Foto: Henrik Montgomery/TT

Den svenska Hamasvänstern kring Parabol

I en granskning publicerad under gårdagen kunde Bulletin visa att Sabuni inte är den enda rösten inom den utomparlamentariska vänstern som förespråkar en mer positiv syn på Hamas och deras terrordåd.

Läs även: Här är den svenska Hamasvänstern

När Kajsa Ekis Ekman, chefredaktör för Parabol press som publicerat Till Hamas försvar, talade på en pro-palestinsk demonstration en dryg månad efter massakern den 7 oktober frågade hon retoriskt ”trodde ni att de (palestinierna) inte skulle göra motstånd?”.

På sin sajt Parabol har Ekman intervjuat aktivisten och kulturskribenten Shora Esmailian, som anklagar vänstertidningarna Flamman och ETC för att ha ”svalt den sionistiska världsbilden” genom att fördöma Hamas. Själv menar hon att ”det 7 oktober visar oss är att det inte går att ta död på palestiniernas längtan efter frihet”.

Parabol har även blivit den svenska plattformen för humanekologen Andreas Malm, som sedan sitt internationella genombrott med Fossil Capital främst publicerar sig på engelska.

I ett föredrag arrangerat av pro-palestinska aktivister på Stockholms universitet i december 2023 sade Malm att terrorattacken den 7 oktober ”i grunden var en befrielsehandling” och att de 815 civila som dödades var offer för ”spontant dödande som skedde i kaoset”.

De 344 civila dödsoffren på Novafestivalen kallade Malm ”högst bedrövligt, men inte obegripligt”, och förklarade sedan våldet med att de ”palestinska motståndskämparna” som använde skärmflyg ”för första gången lyckas flyga ut ur koncentrationslägret och landar bland människor som dansar”.

– Då skulle du förmodligen, i det ögonblicket, uttrycka den vrede du bär inom dig genom någon form av oplanerat, destruktivt våld mot civila, sade Malm.