Denna publicering har klandrats av Mediernas etiknämnd.

På den första årsdagen av Hamas terrorangrepp mot Israel skrev Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar ett inlägg på Instagran om ”Hamas fruktansvärda terrorattack den 7 oktober” då ”oskyldiga civila, som bara ville leva sina liv, blev brutalt mördade, torterade och kidnappade.”

”Detta är en dag då vi uttrycker vårt fördömande av Hamas dåd. Vi kräver än en gång en omedelbar och ovillkorlig frigivning av alla gisslan. Jag vill uttrycka min solidaritet med alla offer och deras nära och kära. 7 oktober är en dag att minnas och sörja alla offer” fortsatte Dadgostar, innan hon övergick till att kritisera Israel.

Vänsterns ”sociala rörelser”

Två veckor senare uteslöts den tidigare ordförande för Vänsterpartiets partiförening i Angered i Göteborg Kristoffer Lundberg ur partiet på grund av att han uttryckt stöd för Folkfronten för Palestinas befrielse, PFLP, en marxistisk och arab-nationalistisk terrorgrupp som deltog i 7 oktober-attacken och tidigare tagit på sig terrordåd mot civila israeler.

Lundberg hade dessutom låtit en PFLP-medlem föreläsa på Vänsterpartiet i Angereds årsmöte under sin tid som ordförande. När han intervjuades av SVT Nyheter i samband med uteslutningen kallade han PFLP för ”en sekulär, marxistisk och feministisk rörelse” som det var ”oseriöst” av hans tidigare parti att ”bara avfärda”.

– Vänsterpartiet säger sig försvara FN-stadgan om ett ockuperat folks rätt till självförsvar, men man fördömer de som står för självförsvaret, sade Lundberg, som varnade för att ”kritiken kommer vara omfattande både internt och i sociala rörelser”.

Med ”sociala rörelser” syftade Lundberg på det nätverk av aktivistgrupper som utgör den radikala vänstern utanför partipolitiken, som dagens pro-palestinska rörelse och klimataktivister och gårdagens Anti-Fascistisk Aktion och djurrättsaktivister.

Dessa sociala rörelser har en mycket stark ställning inom en bredare vänster där praktiskt utövande av det politiska engagemanget är en viktig dygd. Det är här vänsterns intellektuella innehåll bestäms, och de flesta vänsterprofiler av vikt har varit verksamma i de ”sociala rörelserna”.

”Trodde ni de skulle tacka er?”

Ett typiskt exempel är den välkända vänsterdebattören Kajsa Ekis Ekman, som ägnade 90-talet åt den tidens populära aktivism, antifascism och djurrätt. Men efter Göteborgskravallerna 2011, som hon deltog i, ”imploderade hela aktiviströrelsen” säger hon i en intervju med Svenska Dagbladet och fortsätter:

– Jag är glad att jag fick uppleva den. Jag unnar alla unga att hitta en subkultur, det är både ett skydd och en skola.

Under senare år har Leninpristagaren Ekman varit en kontroversiell person inom vänstern, då hon ”anser att en transperson inte är det biologiska kön vederbörande känner sig som”, som hon uttryckte saken till SvD.

När hon år 2022 fick sparken som ledarskribent på Dagens ETC under uppmärksammade former var det dock inte på grund av transfrågan, utan för att hon jämfört den statskontrollerade ryska tv-kanalen Russia Today med Al Jazeera och CNN. Bara månader senare kunde medier rapportera att Ekman åter blivit av med jobbet, efter att medarbetarna på syndikalistiska Arbetaren gjort uppror mot att Ekman värvats som chefredaktör.

När hon under ett tal på en Palestinademonstration på Gustaf Adolfs torg en dryg månad efter 7-oktober-attacken ställde retoriska frågor som ”Trodde ni de (palestinierna) skulle tacka er? Trodde ni att de inte skulle göra motstånd?” väckte det dock enbart jubel bland publiken.

Kajsa Ekis Ekman håller tal på Gustav Adolfs torg på en demonstration arrangerad av Enhetsfront för Palestina den 12 november 2023. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT

Däremot reagerade kulturskribenten Hynek Pallas, som skrev i Göteborgsposten att ”den som applåderar detta applåderar fascism.” Det bekymrade inte Ekman, som kallade Hamas för ”en välgörenhetsorganisation” när hon i podden Sista Måltiden två månader senare skulle förklara Hamas förankring i det palestinska samhället.

– De är inte tio skäggiga killar i en källare som ni här nu till exempel. Utan Hamas är som Socialdemokraterna. De har en kvinnoorganisation, de har en idrottsorganisation, de har en ungdomsorganisation, de har liksom typ ABF, folkets hus, allt det här. Det är en organisation som har förgreningar i hela samhället. De är framför allt en välgörenhetsorganisation.

Ekmans uttalanden uppmärksammades av Expressen men ledde inte till någon större kritik inom vänstern. Däremot hängdes Hynek Pallas ut på plakat av Palestinaaktivister utanför årets bokmässa, anklagad för att sprida propaganda.

”7 oktober visar oss är att det inte går att ta död på palestiniernas längtan efter frihet”

Efter att hon sparkats från Arbetaren startade Ekman sajten Parabol, där hon i november 2024 gjorde en stor intervju med kulturskribenten och vänsteraktivisten Shora Esmailian, som enligt Ekmans introduktion ”var en självklar del av Stockholms aktivistscen i början av tvåtusentalet.”

”Hon åkte till Pakistan och skrev en bok om klimatfrågan, höll i studiecirklar på ABF, var med och startade ISM, International Solidarity Movement, åkte till Palestina och blev förhörd av israeliska myndigheter, men det var inget hon grät ut om i medierna – Esmailian är en aktivist av den gamla skolan och har inte förändrats med tiden” skrev Ekman vidare om sin aktivistkollega.

Liksom Ekman har Shora Esmailian återupptagit ett gammalt engagemang i Palestinarörelsen sedan den 7 oktober 2023, då hon skrev entusiastiskt ”Om detta är möjligt är allt möjligt!” i ett inlägg om Hamas terrorattack på plattformen X.

Följande dag gick Esmailian till hårt angrepp mot Dagens ETC:s chefredaktör Andreas Gustavsson då han i en ledartext tagit avstånd från terrorangreppet och Hamas. Bland annat anklagade hon Gustavsson för att ”försvara rätten att gå på rejv i öknen intill världens största utomhusfängelse”, en referens till massakern på musikfestivalen i Re’im där 364 personer dödades och 40 kidnappades.

Dagens ETC:s chefredaktör Andreas Gustavsson. Foto: Oscar Olsson / TT

I ett inlägg till en annan X-användare samma dag försvarade Esmailian kidnappningar av civila som ”palestiniernas enda chans för att förhandla om frihet”, ett inlägg hon återkom till i Ekmans intervju.

– Jag skrev 7 oktober på Twitter att anledningen till att gisslan tagits var för att det är palestiniernas enda möjlighet att kunna förhandla om frihet. I min värld, är inte det varken ett försvar eller ett förnekande. Det är mitt arbete som kulturjournalist att förklara världen, sätta saker i sammanhang. Högertwitter har tolkat det som ett försvar.

När det gäller entusiasmen inför Hamas invasion av Israel stod hon emellertid på sig.

– Det 7 oktober visar oss är att det inte går att ta död på palestiniernas längtan efter frihet. Och uppenbarligen är det fortfarande möjligt att göra motstånd trots en högteknologisk ockupation med övervakning, sade hon, och avfärdade senare konspirationsteorin att Israel låg bakom terrorangreppet som ”ett förminskande av palestiniernas motstånd och kamp sedan många år.”

”En seger för Hizbollah producerar det mest önskvärda resultatet”

Den vänsterprofil som gått längst i att försvara terrorism är emellertid Shora Esmailians ex-make Andreas Malm, universitetslektor på Lunds universitet och ett framträdande namn inom den internationella klimatrörelsen sedan hans avhandling Fossil Capital gavs ut som bok på prestigefulla vänsterförlaget Verso år 2016.

Malm sitter även i redaktionen för Historical Materialism, en akademisk tidskrift om marxistisk teori, skriver för den ledande amerikanska vänstertidningen Jacobin och har hyllats av Naomi Klein, en av den samtida vänsterns mest kända författare.

Med de meriterna kan Malm utan tvivel beskrivas som en av Sveriges mest inflytelserika vänsterprofiler.

Andreas Malm år 2007. Bild: Pontus Lundahl / SCANPIX

Malms dokumenterade stöd för anti-israeliska terroriströrelser går tillbaka till 2006 års Libanonkrig, då han i en ledartext i Arbetaren uppmanade vänstern att stödja Hizbollah.

I en följande debattartikel i Expressen förklarade Malm sitt ställningstagande med att ”en seger för Hizbollah producerar det mest önskvärda resultatet”, men avfärdade sedan att han skulle ha några sympatier för Hizbollah i övrigt.

”Ingen som någonsin läst vad jag har skrivit, eller vad som står i Arbetaren, kan tro att det handlar om trosbekännelse eller ideologi, att jag är islamist, anhängare av den Islamiska Republiken av Iran eller vill utrota judar” skrev Malm.

”Hjältarna inom motståndet i Gaza, ledda av Mohammed Deif”

I januari 2009 uppmanade Malm emellertid sina läsare att ”följa Iran” och stödja ”befrielserörelsen” Hamas, vilket hans tidigare uppdragsgivare Dagens Nyheter kallade för ”häpnadsväckande” på ledarplats.

Under sin internationella karriär har Malm radikaliserats ytterligare, och hyllar sedan en tid tillbaka Hamas utan förbehåll. Mest uppmärksammat internationellt blev ett panelsamtal som hölls online under covid-pandemin.

Diskussionsämnet skulle vara den möjliga kopplingen mellan statliga pandemiåtgärder och klimatet, där Malm menade att de statliga åtgärderna borde utvidgas till att gälla även klimatet, medan motdebattören Anselm Jappe inte ville ge en kapitalistisk stat fler tvångsåtgärder.

Panelsamtalet sammanföll emellertid med våldsamheter i Israel varför Malm, iförd en muslimsk taqiyah-mössa, frångick ämnet helt för att istället hylla Hamas militära ledare Mohammed Dief.

– Hur bedömer vi den nuvarande situationen i den palestinska kampen för befrielse?
Hur uttrycker vi vår beundran för hjältarna inom motståndet i Gaza, ledda av Mohammed Deif? Hur ska vi förstå den sionistiska entitetens allt starkare drivning mot den extrema, proto-folkmordsbenägna högern? frågade sig Malm.

Bild släppt av IDF i samband med Mohammed Deifs död. Bild: Israel Defense Forces via AP

Till sist avbröts Malm av Jappe, som sade att han inte deltog för att ”lyssna på hat mot den judiska staten” och hotade med att lämna samtalet om det inte återgick till ämnet. Men med stöd av moderatorn fortsatte Malm lägga ut texten om Israel, med tillägget att ”om kamrat Jappe, som tysk, inte kan ta in det här, då är det ditt problem”.

Jappe lämnade panelen, och enligt ett kapitel i boken The Rebirth of Antisemitism in the 21st Century som helt och hållet ägnades åt det havererade panelsamtalet hyllades Malm efter panelsamtalet av moderatorn och stöddes av den digitala publiken.

Till försvar för Hamas

Numera publicerar sig den färska Leninpristagaren Andreas Malm på svenska främst på Kajsa Ekis Ekmans sajt Parabol. Sajten publicerade nyligen en text där Malm beskriver sitt besök hos Colombias första vänsterpresident, den tidigare gerillasoldaten Gustavo Petro.

Texten behandlar Petros försök att stoppa försäljningen av kol till Israel. ”Den israeliska krigsapparaten skulle inte klara sig en dag utan kol” hävdar Malm, som sedan åter tar sin chans att koppla Israel till fossila bränslen, miljöförstöring och klimatförändringar.

Samtidigt som Malms senaste text publicerar Parabol Kitimbwa Sabunis text Till försvar för Hamas, där den tidigare ordföranden för Afrosvenskarnas riksorganisation bland annat argumenterar för att Hamas inte är värre än ”andra aktörer som accepteras av Västvärlden” och leder en väpnad kamp mot Israel ”som är både laglig och nödvändig”.

Texten är främst en intern kritik av den vänster som tar avstånd från Hamas, exempelvis Dagens ETC som intervjuar Sabuni om texten.

– Ni anpassar er till den västerländska och skeva kontexten. Då är ni också medverkande. Och det är det jag inte vill vara, säger Sabuni till Dagens ETC:s reporter och fortsätter:

– Och det är därför jag skrev den här texten. Indoktrineringen är farlig. Den är ytterst farlig för den kan få oss att göra saker som är helt galna.

Dagens ETC: Vad är det du försvarar när du säger att du försvarar Hamas?

– Jag försvarar rätten till väpnat motstånd mot ockupation. Och det är någonting de har ägnat sig åt. Och det framkommer inte i samtalet om Hamas, de ska bara fördömas rätt och slätt, säger Sabuni, som jämför med hur Kristersson kan beskriva Israel ”som sin vän, bara att han inte ställer upp på deras beteende i alla avseenden”.

– Det finns en dubbelmoral när man tillåts ha en nyanserad syn på staten som begår ett folkmord men inte på Hamas för att det förefaller som att de har begått krigsbrott 7 oktober.

Kitimbwa Sabuni överräcker en bok om slaveri till den socialdemokrariska lokalpolitikern Håkan Holm när Karlstad tar bort kvartersnamnet ”Negern” år 2009. Bild: Lars Hedelin / SCANPIX