Facebook noscript imageHjort: Anpassa lagen till klimataktivismen
Klas Hjort
Ledare
Hjort: Anpassa lagen till klimataktivismen
Alla de som fastnar i köer, försenas, missar möten och annat vägs inte in när man ser på brotten. Trots att de är måltavlan. Foto: Christine Olsson/TT
Alla de som fastnar i köer, försenas, missar möten och annat vägs inte in när man ser på brotten. Trots att de är måltavlan. Foto: Christine Olsson/TT

Allt fler ”aktioner” från klimataktivister där konstverk riskerar att förstöras, där politiska möten störs eller där trafiken stoppas måste vara en signal om att lagen måste moderniseras. Lagstiftningen är anpassad efter enklare ordningsstörningar inte efter grupper som medvetet gör sådana aktioner om och om igen.

Ett rättssamhälle är en en plastisk struktur som måste formas efter hur samhället ser ut, efter rättsmedvetandet men inte minst efter hur väl det förmår att hantera saker som det förbjuder. I takt med att allt fler aktioner görs från miljö- och klimatrörelsen där det finns en medvetenhet om att det är förbjudet men straffet inte fyller någon funktion, inte ens som avskräckning måste också lagstiftningen anpassas till det.

När några klimataktivister nyligen åtalades för att ha blockerat Essingeleden i Stockholm friades de från åtalet om sabotage. Domstolen ansåg inte att det var så allvarligt. Vid en tidigare vägblockad dömdes däremot 12 aktivister för sabotage eftersom det fanns en ambulans som stoppades.

Däremot ansåg inte domstolen att det var tillräckligt allvarligt för att ge fängelsestraff. De dömda dömdes till antingen skyddstillsyn eller villkorlig dom. Skillnaden mellan domarna låg i ambulansen som stoppades.

Lagstiftning ser lite olika på förebyggande straff. I brott som rattfyllor döms man inte primärt för den skada man har orsakat utan kan tänkas göra. I andra straff är det tvärtom - som i fallet med vägblockader. Det kan tyckas märkligt - ju fler blockader desto fler ambulanser, poliser, brandbilar och andra kommer att stoppas och liv kommer att riskeras. Och straffen blir ett lotteri. Finns det inga blåljus som stoppas blir det lite böter, stoppas en ambulans men ingen dör blir det villkorligt och skulle någon avlida blir det vållande till annans död med villkorligt eller fängelse som påföljd.

De hundratals eller tusentals människor som försenas, stressas, får inkomstbortfall och en massa annat tycks inte alls beaktas, trots att de är den egentliga måltavlan. Deras öde fladdrar mer förbi när vägblockerarna döms för att inte ha hörsammat en tillsägelse av en polis.

Men domstolen tar alltför begränsad hänsyn till alla de som kommer för sent, missar saker eller får kostnader på andra sätt på grund av att någon vill ha en stunds terapi för sin klimatångest. Miljön tar förmodligen en helt obetydlig smäll av tomgångskörning men det känns bra för dem som sitter där. Få av de som är i bilarna kommer byta uppfattning.

Greta Thunbergs vägblockader är liknande. Hon döms för en, går rakt ur domstolen och genomför nästa. Man kan nästan höra henne skratta åt domstolen. Att straffet skulle ha någon som helst påverkan på henne är helt uppenbart fel. Hon bryr sig inte alls, kanske domen till och med ses som bra PR och ger status. Straffet korrigerar inte ett beteende som varken stat eller samhälle accepterar.

Liknade är det med -klimataktivister- som stör politiska möten på olika sätt. Straffen är inte avskräckande eller korrigerande. Snarare är de en väg mot berömmelse i gruppen eller intervjuer i tidningar.

Den här typen av politiskt motiverade brott kommer gradvis att radikaliseras. Från att ha sittande manifestationer blev det vägblockader, limningar på museer blev ett steg värre och nästa steg blir riktig vandalisering.

Herostratiska dåd ger uppmärksamhet och tänk vilken uppmärksamhet en förstörd Mona Lisa skulle ge! Tänk vad ett förstört Fontana di trevi eller någon annan kulturbyggnad som vandaliseras skulle ge ryktbarhet. Men ännu mer uppmärksamhet kommer från en död eller kidnappad människa. Så en radikalisering kan bli farlig.

Men för att gå tillbaka till till vägblockader. Där bör lagstiftningen ändras så att straffet får en både korrigerande och avskräckande effekt, även att ha en mycket tydlig trappa för återfallsförbrytare. Är det uppenbart att personer kommer att begå samma brott igen så utdöm ett fängelsestraff, vid andra fängelsestraffet blir det längre och så fortsätter det.

För det är uppenbart att aktionerna har ett tydligt syfte att utmana både demokratin och rättsmedvetandet.

Läs även: Henrik Jönsson visar att bra tv kan göras utan Public service

Klas Hjort

Mejl: klas.hjort@bulletin.nu

Ledarskribent på Bulletin med politisk tjänstemannabakgrund både från Riksdagen och Europaparlamentet.