Den amerikanska organisationen StopAntisemitism utser varje år årets antisemit. I år är Greta Thunberg en av de tio finalisterna som det kommer att röstas mellan. Men i svensk media hittar man inte mycket om det, trots att det ofta råder Greta-feber.
Vet du att det finns en svensk som är nominerad till priset som årets antisemit av StopAntisemitism? Förmodligen inte, det är en nyhet som inte tycks ha tagits av de större tidningarna.
I september i år blev Greta Thunberg utnämnd av StopAntisemitism till veckans antisemit och nu är hon en av de som kan bli årets antisemit. Hon är en av de tio finalisterna och omröstningen sker online. Bland de andra finalisterna finns John Cusack, Candance Owens och Dan Bilzerian. Det är öppet att gå in och rösta om någon vill.
StopAntisemitism är en amerikansk organisation som bildades 2018. Det är en gräsrotsorganisation som vaktar på och arbetar mot antisemitism. Från 2019 har de delat ut utnämningen ”Antisemite of the year”. Tanken är att motarbeta antisemitism genom att avslöja och hänga ut antisemiter.
Medier styr mycket av det politiska samtalet genom valet av de nyheter de rapporterar om och hur de vinklar dem. För en svindlande majoritet av befolkningen är nomineringen av Thunberg inte känd och därför blir det ingen diskussion kring nomineringen. Genom att media inte för upp kritiken mot hennes antisemitism, men hennes aktivism, blir perspektivet skevt.
Inte heller när hon fick priset för veckans antisemit blev det någon debatt. De medier som tog upp nyheten verkar huvudsakligen ha varit Bulletin och Världen i dag.
När Tysklands största parti CDU ville se ett inreseförbud för att stoppa Thunberg rådde samma tystnad i svenska medier. Den inrikespolitiska talesmannen för CDU menade att Thunberg var antisemitism-turist och att sådana inte var välkomna. Skulle CDU vinna regeringsmakten kan ett sådant beslut fattas. Det skulle förmodligen förvåna många svenskar.
Läs även: Greta-rapportering för dilettanter
Tyskarna har en historia av antisemitism och vet hur illa det kan gå. Därför är deras intresse av den typen av agitation minimalt.
Däremot när nyheterna går åt andra hållet skrivs det mycket. DN har till och med menat att det finns en Greta-effekt i tysk politik.
Framförallt efter 7 oktoberpogromen i fjol tycks Thunbergs fokus ha skiftat. Hon syns allt mer i samband med palestinademonstrationer och i allt mer radikala sammanhang. Det är inte bara organisationer som StopAntisemitism som har kritiserat hennes antisemitism.
Kritiken verkar ha påverkat hennes mediala bild. En del av den påverkan är att bitar i rapporteringen kring henne helt enkelt aldrig återges, exempelvis kritik för antisemitism. Men den stora biten tycks vara att hon sakta försvinner. Kanske börjar hon göra sig omöjlig. En allt starkare kritik för antisemitism gör det svårare och svårare att lyfta fram henne utan att också påtala kritiken eller att lyfta fram henne som en förebild.
Men att hon sakta bleknar bort gör också att det inte blir någon debatt. Jämför man med nu i veckan då fastighetsmiljardären Roger Akelius i en intervju i ETC kallade Hamas för frihetskämpar och menade att judar borde ta avstånd från Israel är det en enorm skillnad i debatt. Akelius står mitt i en storm, men kring Thunberg är det lugnare.
Den stora skillnaden ligger i hur Thunberg inte har lyfts fram medan Akelius omedelbart lyftes fram. Thunberg skildras vanligtvis som en positiv person, ofta en förebild. Fastighetsmiljardärer blir sällan skildrade i samma positiva dager så där finns inte samma problem med att behöva hantera två tankar på en gång.
Bägge sidorna på myntet Thunberg – antisemitism och klimataktivism – bör diskuteras även om de riskerar att solka varandra.
