I sitt tal i Almedalen talade Kristdemokraternas Ebba Busch om att varje samhälle har en överordnad ideologi, kultur eller ram. Den ger tillhörighet, samhörighet och gemenskap. Det är den som ger likheten som gör att det i ett samhälle finns ett sammanhang som är större än passet. Det är den likheten som integrationen måste ske till.

Talet kommer förmodligen skapa ilska under lång tid framöver. Det är en tanke som provocerar många och provokationen är bred. Den sträcker sig från dem som tycker att det bara är köer som är svenska till de som ser integration som en växelverkan mellan kulturer eller för den delen till de som inte ser något fel i parallella samhällen.

Ett roande sidospår är debatten mellan Trump och Biden. Biden menar att abort inte är en helt delstatlig fråga utan en federal fråga. När Trump argumenterar emot invänder Biden att då kan alla medborgerliga rättigheter bli delstatliga.

Parallellen kan inte göras rakt av, det ena är lag och det andra är en bredare blandning av lagstiftning och kultur. Men samma personer som hyllar Biden kommer att fördöma Busch trots att de säger i stort samma sak. Att det finns saker i ett samhälle som inte är valbara.

Ett exempel på det är yttrandefrihet. Sverige är ett land med yttrandefrihet. Där får man visa Life of Brian, Ecce Homo, göra rondellhundar eller bränna koraner. Så är saker och det måste folk acceptera. Det är en del av ramen.

Ett annat exempel är det som ofta tas fram – köer. Där finns ingen lagstiftning eller straff bortom sociala sanktioner. Men det är också en del av ramen.

Ytterligare exempel är hederskultur. I Sverige får även flickor klä sig som de vill, de får gifta sig med vem de vill och styra sitt eget liv utan risk för våld, att trilla ut från en balkong eller liknande. Flickors rättigheter är också en del av ramen.

Det Busch säger är varken banbrytande eller unikt. Som i fallet med USA har alla nationalstaten en ram som omgärdar både staten och kulturen. Men det hon säger är viktigt och hon har poäng i att försöken att skapa en debatt där det inte finns något svenskt har skadat åt flera håll. Både svenskar och de som vill integreras får en mer komplicerad situation om vi döljer vad som är svenskt.

Men det är Busch som talar och det är ett typiskt tal av Busch. Det börjar bra, rimligt, värderingsstyrt och mycket av det som gör att väljare sneglar på och gillar KD. Sen kommer det där som gör att KD lever ett liv på riksdagsspärren. Det finns ett märkligt självskadebeteende hos KD.

Det förmodligen mest extrema exemplet är Ella Bohlin som försökte bli invald i Europaparlamentet på agendan att förbjuda snus.

Busch borde ha slutat efter att ha talat om en övergripande kultur. Hon borde ha varit kortfattad, provocerat och gått hem. Men nej. En sista kläm måste till.

Busch vill skippa överskottsmålet. Partiet som säger sig värna barnen vill låna upp pengar för att bränna av på framförallt infrastruktur i dag.

En vecka efter att finansministern anser att inflationen är besegrad kommer kraven på att börja elda på. ”Att rusta Sverige starkt” blir en omskrivning för bygga ut den svenska statsskulden.

Busch har rätt i att Sverige går sönder. Det är usel tillväxt, elsystem, vägar, tåg och annat med misskött underhåll i årtionden. Det är alla områden som behöver stora investeringar.

KD vill lösa det med att låna 50 miljarder om året i 25 år. Även om man bortser från att lånen inte kommer att stanna på den summan och att nästa gång det blir maktskifte kommer pengarna gå till annat så är det vansinne. Av ett enkelt skäl.

Summan motsvarar ungefär 0,5 procent av BNP. 1 procent av de offentliga utgifterna. Det är mycket pengar, väldigt mycket.

Men finns det någon som tror att det inte finns en procent att spara in på de offentliga utgifterna? Att det inte går att öka tillväxten så att pengarna kommer in så? Mellan tummen och pekfingret krävs en ökad tillväxt på en procentenhet för att finansiera hennes projekt. Varför inte ta fram en politik för att lyfta banan för tillväxten med 1,5 procentenheter i stället för att lyfta banan för upplåning?

Tillväxtverket har räknat fram att bara nya regler kostar runt 5 miljarder per år. Bara genom att sluta släppa fram nya dumma regler har hon en tiondel av sina pengar.

Läs även: Krångliga regler för 377 miljarder, vill vi ha det?

Public service är ytterligare en lågt hängande frukt att spara in på. Listan är inte svår utan den handlar om att faktiskt våga styra ett land. Att stänga ner meningslösa projekt och politikområden och ta de konflikterna och att våga prioritera. Att vara en ledare i stället för en upplånare. Att ha en politik för att låta kommande generationer ärva ett starkt land snarare än en stor statsskuld.

Ebba Busch borde förstå att vara Kristdemokrat inte handlar om att välja den enkla vägen utan att gå den smala vägen.

Läs även: Magdalena Andersson är tacksam för det Sverige som fanns