I en dom i tisdags fastslog Högsta domstolen att de databaser där det går att söka i domar strider mot EU-lagstiftning. Sannolikt kommer därmed de företag som erbjuder sådana tjänster att tvingas upphöra med sin verksamhet.

Det är ett förbluffande korkat beslut. Oavsett om det gäller privatpersoner, företag eller journalister utgör dessa databaser en ovärderlig informationskälla. Att snabbt kunna kontrollera om en person förekommer i en dom kan i dag göras genom en enkel sökning. Alternativet blir nu att manuellt kontakta ett femtiotal tingsrätter – en tidskrävande och ineffektiv process.

Högsta domstolens uppdrag är dock inte att fatta beslut baserade på vad som är praktiskt eller rimligt, utan att tolka gällande rätt. Även om vissa tolkningar kan vara mer eller mindre lyckade, ligger det huvudsakliga ansvaret hos riksdagen – det är den som stiftar lag. Om domstolar eller myndigheter obstruerar, är det riksdagens uppgift att lösa problemet.

HD lyfter själva behovet av en lagändring i ett pressmeddelande:

”Högsta domstolen gör alltså bedömningen att den ordning som lagstiftaren velat uppnå inte går att förena med EU:s dataskyddsförordning. Domstolen har därför tolkat den svenska regleringen så att det finns möjlighet att beakta dataskyddsförordningen vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen. För att åstadkomma en ordning som innebär en mer övergripande avvägning mellan yttrande- och informationsfriheten och dataskyddet krävs lagstiftningsåtgärder.”
– Petter Asp, justitieråd

Effekten av beslutet kommer att bli omfattande. Lagstiftning som styr penningtvätt, offentlig upphandling och andra områden där det är avgörande att hålla kriminella borta kommer att påverkas negativt. Journalisters möjlighet att granska makthavare och företag begränsas kraftigt.

Men den kanske största konsekvensen för vanliga människor är att möjligheten att kontrollera andras brottslighet försvinner. Det kan handla om att se om en tinder-date har en brottshistorik, eller att försäkra sig om att barnens kompisar inte är kriminella. De flesta gör kanske inte sådana sökningar, men när misstankar uppstår kan det vara en viktig trygghet.

Det finns otaliga fall där omgivningen anat att något varit fel, särskilt vid kvinnomisshandel. Med den nya domen försvinner möjligheten för anhöriga att enkelt ta reda på sanningen.

Förmodligen är det som skapar mest otrygghet möjligheten att kolla brottsdomar på en date. I dag kan man veta om den man kanske vill gå hem med är dömd för våldsbrott, men i framtiden kan det bli mycket svårt.

En annan absurd effekt är att domstolarna nu får mer arbete. I stället för att allmänheten kan söka i en databas måste varje enskild förfrågan hanteras manuellt av någon av Sveriges drygt 80 domstolar. Varje gång måste informationen letas upp och säkerhetsprövas, i stället för att detta görs en gång vid uppladdningen till en databas.

Domen i HD kräver en lagändring – och den måste komma snabbt. Det är inte allmänheten, medierna eller rättsväsendet som gynnas av domen, utan de kriminella. De får nu större möjligheter att dölja sina brott.

Frågan ligger nu hos justitieminister Gunnar Strömmer. Han måste agera omgående.

Läs även: Demirok kom, kikade lite, och avgick